Neandertalarna kunde kanske tala

Den mänskliga formen av vår språkgen kan ha uppstått redan för drygt 300 000 år sedan.
Publicerad

Genen FOXP2 är den enda gen som man hittills kunnat koppla till språk. Man vet inte vad den egentligen gör, men människor som har en skadad genkopia kan varken förstå grammatik eller formulera ord. Det är en mycket väl bevarad gen som bara skiljer sig på två ställen mellan schimpanser och människor. Man har tidigare trott att den mänskliga versionen av genen uppstod relativt nyligen, för omkring 200 000 år sedan.

Förvåningen blev därför stor när den tyske paleogenetikern Johannes Krause och hans medarbetare analyserade arvsmassan från två manliga neandertalskelett och fann att de innehåller samma genvariant som dagens människor har. Detta tyder på att genen fanns redan för mer än 300 000 år sedan, när moderna människor och neandertalmänniskor separerade och blev olika arter.

– Vi hade verkligen inte väntat oss att finna den mänskliga varianten, säger Johannes Krause, som arbetar vid Max-Planck-Institut für evolutionäre Anthropologie i Leipzig.

– Rent genetiskt finns det inget som talar emot att neandertalarna kunde tala, men vi vet inte om de använde något språk.

Det är alltid vanskligt att analysera gammalt dna, och forskarna har fått frågan om proverna trots försiktighetsåtgärder ändå kan ha blivit förorenat med modern arvsmassa.

– Vi håller det för ytterst osannolikt, eftersom vi förutom språkgenen även undersökte Y-kromosomen och mitokondrie-dna från proverna, och de skiljer sig tydligt från vår moderna variant.

Studien publicerades i tidskriften Current Biology.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor