Banankompaniet lanserar en ny frukt
![](https://fof.se/app/uploads/2021/10/11365a-banankompaniet-lanserar-en-ny-frukt-536x760.jpg)
Bananen var ren. Och man riskerade heller inte att kladda ner sig själv när man åt den. Det var en viktig del av budskapet när bananen lanserades i Sverige. Tidskriften Banan-Bladet började publiceras 1921, som ett led i marknadsföringen av en ny och okänd produkt.
– Man fick exempelvis lära folk att äta bananen när den var gul, berättar Louise Nilsson, idéhistoriker vid Uppsala universitet, som nyligen doktorerade på det tidiga 1900-talets reklam.
– På kort tid lyckades man etablera bananen som en vardagsvara, säger hon. Och frukten associerades med svenskhet, teknik och modernitet – begrepp som var positivt laddade.
Under tidigt 1900-tal förändrades reklamen. Den skulle bli vetenskaplig, och det skedde en professionalisering av reklamverksamheten.
– Reklamen började ses som ett led i produktionsprocessen, säger Louise Nilsson. Idéerna kom från USA, varifrån man även hämtade teorier om arbetsorganisation, löpande band och liknande.
Den vetenskap som dominerade var psykologin, och framför allt behaviorismen – människan kunde styras genom associationer och estetik till att köpa det som man visualiserade på rätt sätt. Människosynen var till stor del biologisk, starkt påverkad av darwinismen från sent 1800-tal – människan var ett flockdjur och det gällde att styra ledarnas konsumtion, så följde andra efter.
– I dag är reklamen mer integrerad i hela samhället, den finns så gott som överallt, säger Louise Nilsson. Men vårt tänkande kring reklam tog form på 1920-talet.