Tre frågor till Ulf Gedde – En lång sladd från Saharas sol

Solkraftsparker i Sahara skulle kunna producera förnybar el så att det räcker åt hela Europa. Problemet är transporten. Ulf Gedde, professor i polymera material vid Kungliga tekniska högskolan, arbetar nu med att utveckla en elkabel som ska lösa uppgiften.

Publicerad
I termiska solkraftverk koncentreraras solljus med hjälp av stora speglar. Det koncentrerade ljuset får vatten att koka, och ångan driver konventionella ångturbiner som genererar el.
Bild: Paul Wootton / Science Photo Library

Varför är det intressant att bygga elledningar ända från Sahara till Europa?

Världen har ju problem med de fossila bränslena, och vi måste hitta alternativa sätt att generera elektrisk kraft. Sahara är ett optimalt ställe för att utnyttja solenergin. Bara några få procent av Saharas yta skulle räcka för att med befintlig teknik, så kallad termisk solkraft, kunna försörja hela Europa med el. Men sen gäller det att kunna transportera elen till Europa.

Vad är hindret?

Eftersom det är så långt avstånd måste man använda högspänd likström, hela 800 kilovolt. Annars förlorar man väldigt mycket energi på vägen. De allra bästa ledningarna i dag klarar 320 kilovolt. Det som begränsar är isolationen i kabeln. Tillsammans med kemister, fysiker och elingenjörer vid både KTH och Chalmers jobbar vi nu på att utveckla isolationsmaterial som tål riktigt hög spänning.

Hur ska ni lösa det?

Vi har sex olika idéer. Dels handlar det om att använda nanoteknologi. Med hjälp av små, små partiklar kan vi skräddarsy material som innehåller stora inre ytor, uppemot hundra kvadratmeter per gram. Ytorna kan fungera som depåer och uppsamlare. Det skapar stora möjligheter för kemisk ingenjörskonst.

Ett annat angreppssätt är att utveckla speciella ämnen, så kallade spänningsstabilisatorer, som gör materialet mer tåligt för spänning. Vi jobbar på att ta fram självläkande material som oskadliggör defekter på egen hand.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor