Piercing kan vara funktionshinder

Numera kan Arbetsförmedlingen klassa såväl kriminell bakgrund som övervikt, piercing eller bristande hygien som funktions­hinder. Det kan även handla om människor som inte vågar se andra i ögonen eller som på grund av nervositet inte förmår klara av en anställningsintervju. Eller de som bara har en udda personlighet. Det handlar alltså om en växande grupp individer som inte lever upp till arbetslivets mer eller mindre subtila krav. Andelen som får denna klassning har ökat kraftigt sedan början av 1990-talet.

Den socialmedicinska koden ”funktionshinder” sätts inte av läkare, utan av Arbetsförmedlingens experter, och kan innebära tillgång till särskilda åtgärder som lönebidrag eller skyddade anställningar.

Förändringen verkar enligt forskarna ha att göra med både högre krav på arbetsmarknaden och en bredare definition av funktionshinder.

– Det handlar om en normalitetsförskjutning i arbetslivet, säger Ida Seing, statsvetare vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet.

– Vi tror att det även handlar om högre krav på effektivitet, samarbetsförmåga och social kompetens i arbetslivet.

Arbetsgivare har inte längre råd med de ”som går på halvfart och är lite halvmysko”, som en intervjuad arbetspsykolog uttrycker saken i den studie som Ida Seing är medförfattare till.

Hon och hennes kollega menar att begreppen arbetsförmåga, anställbarhet och funktionshinder har blivit allt mer glidande och relativa i Arbetsförmedlingens terminologi. Man kan även tolka förändringen som en medikalisering av arbetslöshet – där vissa mänskliga beteenden sjukdomsförklaras.

Denna process blir dessutom en rundgång för allt fler individer: de som inte anses anställningsbara klassas som funktionshindrade, och som funktionshindrad får man svårare att få arbete.

Rapporten är publicerad i tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv.