Värnpliktiga befäl blev civila chefer

De flesta befäl i den svenska värnpliktsarmén var inte yrkesofficerare, utan värnpliktiga som fått befälsutbildning. De som valdes ut till befälselever vid mönstringen i 17-årsåldern hade högre kognitiva färdigheter än den majoritet som blev meniga.

För att testa om den militära befälsutbildningen i sig påverkade den civila karriären så har nu forskare jämfört de som låg precis över och under brytpunkterna för de kognitiva kraven för att bli befälselev.

På så sätt kan man analysera den militära befälsutbildningens effekter – och inte dra slutsatser av bakomliggande utbildningsnivå eller kognitiva färdigheter. Det visade sig att de som utbildades till värnpliktiga pluton- eller kompanibefäl hade 75 procents större sannolikhet än övriga för att vara chefer när de var i 30–40-årsåldern.

”Vi finner att en befälsutbildning som högre befäl i det svenska försvaret hade en stark positiv effekt på sannolikheten för en chefskarriär på den civila arbetsmarknaden, och även på benägenheten att ägna sig åt studier på universitetsnivå efter avslutad militärtjänst”, skriver forskarna. De konstaterar även att det inte finns stöd för att ”effekten beror på att arbetsgivare använder befälsutbildning som en signal för önskvärda egenskaper; nätverkseffekter; eller är en indirekt effekt av längre utbildning.” I stället menar forskarna att det verkar som att den militära befälsutbildningen ger ledarskapsfärdigheter som även är värdefulla i det civila.

Studien baseras på drygt 830 000 svenska män som mönstrade åren 1970–1988, och har genomförts av forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.