Så blir du lycklig
Människor i de nordiska länderna är lyckligare än i andra jämförbara länder. En viktig orsak är jämställdheten – och det är framför allt männen som gynnas.
Det här är en artikel från 2018.
I 2018 års upplaga av World happiness report ligger de nordiska länderna i topp vad gäller lycka. Det finns många tänkbara orsaker till detta – ekonomi, trygghet, välfärd och så vidare. Men enligt ny forskning bidrar även det relativt jämställda familjelivet till lyckan i Norden. Det framgår av en artikel som nyligen har publicerats i tidskriften Societies.
– Strävan efter ökad jämställdhet påverkar helt klart vår lycka och vårt välbefinnande, säger Mikael Nordenmark, som är sociolog och professor i rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet i Östersund och författare till artikeln.
– Generellt är man lyckligare i länder som är mer jämställda, eftersom hur nöjd man är med familjelivet påverkar lyckan mer än arbetslivet, fortsätter han.
Män mer närvarande i familjelivet
Han har analyserat data från 22 länder i International social survey program. Framför allt har analysen gällt hur familjeliv, arbetsliv och könsroller påverkar lyckan. Eftersom vi tillbringar en stor del av våra liv på arbetet eller med familjen borde dessa två sfärer påverka lyckan, resonerade han.
– Vi har en annan arbetsuppdelning i de nordiska länderna, där män är mer närvarande i familjelivet än i de flesta andra länder, säger Mikael Nordenmark. Detta ledde till frågan om hur livstillfredsställelsen eller lyckan påverkas.
I övriga Europa var sambandet svagare mellan hur tillfredsställd man var i familjelivet och den allmänna lyckoupplevelsen. Det gällde framför allt männen. Dessutom visade sig kvinnorna i mindre jämställda länder vara mindre nöjda med livet.
– Här i Sverige och i våra grannländer fanns ingen sådan skillnad mellan kvinnor och män; här är trivseln i familjen lika viktig för män som för kvinnor för det allmänna välbefinnandet, säger Mikael Nordenmark.
Han menar att orsaken är att männen här har en starkare förankring i familjen. Männen har i regel investerat mer känslor i relationerna med partner och barn.
– Det verkar ge större mening i mäns liv i Norden än i övriga Europa. Och det gör oss av allt att döma lyckligare, säger Mikael Nordenmark.
– Jag gissar att det här är något relativt nytt. Jämfört med äldre män förr, så innebar pensioneringen ofta en kris. De hade en stark förankring i arbetet – men inte i familjen. Betydelsen av familjen har växt sig starkare över tid.
Allt är en konsekvens av ökad jämställdhet.
– Vi är inte helt jämställda, men långt mer än i många andra länder, säger Mikael Nordenmark.
Övriga Europa kan följa efter
Jämställdheten är mest utbredd bland yngre välutbildade män i storstäderna. De investerar mer i familjelivet – som av allt att döma ökar i betydelse. Det har vi skrivit om tidigare (se Familjens återkomst, F&F 1/17) – att skilsmässorna har minskat framför allt i medelklassen i Sverige och Norden, där också jämställdheten har ökat snabbt, ett koncept som alltså verkar gynna lyckan.
– Tendensen är att allt fler män blir alltmer familjeorienterade, vilket tyder på fortsatt ökad lycka, säger Mikael Nordenmark. Troligen kommer övriga Europa att följa efter och kanske komma i fatt. Men det kommer att ta sin lilla tid.
Lyckoforskning har visat att det ofta – inte alltid – finns tillvänjningseffekter när det gäller både lycka och olycka. Vi anpassar oss alltså efter nya omständigheter (se diagram nedan). Det berättar Filip Fors, forskare i sociologi och lyckoforskare vid Umeå universitet.
– Det kan handla om giftermål, en anhörigs bortgång och liknande. Man vänjer sig, säger han.
Trots tillvänjningseffekten påpekar han att många faktorer har betydelse, till exempel personlighetsdrag som hur utåtriktad eller emotionellt stabil man är.
Kopplingen mellan ekonomisk rikedom och lycka
– Vi har på senare tid sett att det finns en oväntat stark koppling mellan ekonomisk rikedom och lycka, säger Filip Fors. Även i rika länder är rika människor lyckligare.
Tidigare trodde man att det fanns en brytpunkt tidigt på inkomstskalan, både mellan och inom länder, där ökad rikedom inte ledde till ökad lycka. Men om en sådan brytpunkt finns, så ligger den relativt högt upp på inkomstskalan. Även den som tjänar över genomsnittet tycks alltså bli lite lyckligare av att tjäna ännu mer pengar. För dem som har riktigt höga inkomster finns det dock för lite data för att säga något säkert än så länge, förklarar Filip Fors.
När det gäller relationer är socialt stöd från vänner och familj det som har starkast koppling till lycka.
– Att sakna en partner har ett svagare samband. Så det sociala nätverket är allra viktigast för lyckan, säger Filip Fors.
Han tillägger att det finns könsskillnader, även om de inte är så stora.
– I så gott som alla länder upplever kvinnor mer oro och stress, och det minskar lyckan något. Det finns inga entydiga förklaringar; det kan vara biologiska skillnader eller inlärda könsroller, vi vet inte.
Martin Berlin, som är författare till den nya rapporten ”Vad kan vi lära av lyckoforskningen?” (SNS analys nr 46) och forskare i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, påpekar att det inte är helt enkelt att göra internationella lyckostudier:
– Jämförelser mellan länder kan vara knepiga på grund av hur språkliga och kulturella faktorer kan påverka frågorna om lycka. Data i ett land och till exempel över tid är i regel mer robusta.
Han menar att idealet rent vetenskapligt är att ha en panel där man kan följa samma personer över tid.
– Inkomst är en ganska viktig faktor för lycka. Det är en ren myt att fattiga länder skulle vara lyckliga, säger Martin Berlin.
– Även inom ett land finns det ett positivt samband mellan inkomst och livstillfredsställelse, men sambandet är inte lika tydligt som när man jämför länder emellan.
Också Martin Berlin betonar att det finns många individspecifika faktorer som påverkar lyckan. Hur man förhåller sig till livet i stort påverkar mer än man kan tro.
– Man ska komma ihåg att flera studier visar att uppåt 50 procent av lyckonivån kan förklaras av genetiska faktorer, säger Mikael Nordenmark. Om man tänker på folk man känner så finns det ju de som på nåt vis alltid är glada oavsett vad de är med om, medan andra alltid är bekymrade och oroliga. Så detta verkar ju faktiskt rimligt.
Vad gör dig lycklig?
1. Vad gör dig lycklig?
2. En ny studie visar att jämställdhet spelar en viktig roll för vår upplevelse av lycka – är det något du märker i ditt liv?
Rebecka Thurfjell
33 år, Helsingborg, studerande:
1. Familjen gör mig lycklig. Vi har förlorat två barn på ett år och då förstår man verkligen hur viktig familjen är.
2. Min partner är fostrad in i en mansroll som vi gemensamt har fått jobba med för att ändra på. Jag är verkligen ingen bullmamma och för att vår relation ska fungera och jag ska trivas krävs det jämställdhet.
Mohamed Elkhidir
26 år, Stockholm, IT-konsult:
1. Familjen och vänner gör mig lycklig. Jag tycker om att ge och få kärlek.
2. Jag kommer från ett patriarkalt samhälle, jag är från Sudan. Jag ser tydligt att människor här i Sverige verkar lyckligare, det är ett jämnare värde mellan män och kvinnor.
Matilda Andersson
20 år, Nyköping, personlig assistent:
1. Mitt nya jobb och min sambo gör mig lycklig. Jag har det ganska bra och är lycklig för det.
2. På mitt förra jobb hade en manlig kollega med sämre meriter än jag 40 kronor mer i timmen, det var ohållbart, så jag sa upp mig.
Marianne Tillmark
70 år, Lidingö, pensionerad tandhygienist:
1. Att vara i harmoni med sig själv och sina nära. När omgivningen är lycklig. Och när barnbarnen säger ”mormor, jag älskar dig”.
2. Att vara på en jämn intellektuell nivå tror jag gör det lättare att förstå varandra, vilket ger mindre gnissel i en relation.
Tomas Jangvik
71 år, Västerhaninge, pensionär, taxichaufför och dykare:
1. Det är mycket som gör mig lycklig – att få åka ner till stugan, spela lite golf eller möta likasinnade. Sammanfattningsvis, när jag får sköta mig själv och själv bestämma.
2. Svår fråga, jag har aldrig tänkt på det så. Jag har länge varit verksam inom idrott och dykning, men jag upplever aldrig att vi där gjort skillnad på män och kvinnor.
Jonas Scheler
29 år, Berlin, kommunikatör på bokförlag:
1. Att inte tänka på vad som händer härnäst, det gör mig lycklig.
2. Ju mindre skillnad mellan rik och fattig, man och kvinna desto bättre. Ojämlikhet skapar spänningar. Utan den är det bättre för alla.
Daiga Kivleniiece
55 år, Riga, städare:
1. När jag kan göra det jag vill och är nöjd med det jag gör, då är jag lycklig. Det handlar främst om att få uttrycka mig själv genom mina hobbyer och genom att sjunga. I dag var jag lycklig när vi firade 100-årsjubileet av baltstaternas tillkomst på Skansen i Stockholm.
2. Jag tycker att studien verkar rimlig. Min erfarenhet av det är på ett större plan – jämställdhet mellan länder. När Lettland blev fritt från Ryssland öppnades en mängd dörrar till lycka som varit stängda under ockupationen av vårt land.
Lotterivinst leder till långvarig lycka
Att få mer pengar kan göra oss nöjdare med livet. Det är i alla fall resultatet av ett forskningsprojekt som Robert Östling varit engagerad i. Han är docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet och har tillsammans med några kolleger undersökt lotterivinnare. Huvudresultatet – visserligen preliminärt och ännu opublicerat – är att stora penningvinster gör oss nöjdare, och att effekten håller i sig i minst ett decennium.
– Ja, man får en långsiktig effekt av en lotterivinst, det visar våra resultat, säger Robert Östling. Tidigare studier har varit lite spretiga, men våra siffror visar på en långsiktig effekt, det vill säga många år efter att man vunnit.
Tidigare studier har dock varit ganska små. Robert Östling och hans kollegers studie bygger på personer som vunnit i TV4-dragningen i Triss samt vinnare i Kombilotteriet. I det första fallet har forskarna jämfört personer som vunnit olika mycket pengar. I Kombi jämfördes vinnarna med personer i samma ålder och med samma kön, som har spelat för lika mycket men inte vunnit. Det handlar om flera tusen människor.
– Vi har jämfört de som vunnit exempelvis 50000 kronor med dem som vinner betydligt mer, till exempel en miljon. Huvudresultatet är att vi hittar en effekt på hur nöjd man är med livet i allmänhet, så kallad livstillfredsställelse, säger Robert Östling. Vi har frågat folk fem till tjugo år efter vinsten, och vi ser ingen avtagande effekt över tid.
Tendensen är också att fritiden värdesätts mer; tidigare forskning har visat att många vinnare drar ner på sin arbetstid. Många sparar sina pengar. Efter tio år är i regel 30 procent av vinsten kvar på banken. Forskarna såg inga skillnader i beteendet som kunde kopplas till ålder och kön.
– Effekten är dock inte så stor – vi ska ställa den i relation till lyckoskillnaden mellan gifta och ogifta par, säger Robert Östling. Ska man få till den skillnaden så bör man vinna flera miljoner. Så pengar spelar roll – men inte så jättestor roll.
Vilket är ditt råd för ett lyckligare liv – utifrån din forskning?
Mikael Nordenmark
sociolog och professor i rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet:
– Det är bra att vara förankrad i många olika domäner av livet. Till exempel både arbete, familj och fritid. Får man problem i någon domän så kan man söka stöd och styrka i de andra. Har man bara förankring i arbetslivet blir man mycket sårbar om man blir arbetslös, till exempel. Sedan ska man ha rätt föräldrar. Sådana som ger lyckliga gener.
Filip Fors
sociolog och lyckoforskare vid Umeå universitet:
– Var socialt aktiv, om du saknar vänner eller en partner. Försök att träffa andra människor genom att engagera dig i en förening, studiecirkel eller en ideell organisation. Motionera regelbundet, helst flera gånger i veckan. Undvik arbeten som innebär mycket tidspress och stress.
– Lär dig hantera negativa tankar och känslor, till exempel genom mindfulnessmeditation eller kognitiv terapi.
Martin Berlin
forskare i nationalekonomi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet:
– Min forskning svarar egentligen inte på hur enskilda individer kan bli lyckligare, eftersom jag studerar genomsnittliga samband på befolkningsnivå. Men ska jag säga något allmänt så är det svårt att i någon högre utsträckning förutsäga folks lycka baserat på ”yttre” levnadsförhållanden, som materiell standard och sysselsättning. Det tyder på att det snarare är kvaliteten på ens förhållanden som spelar roll, om man har ett jobb man trivs med, bra relationer och så vidare.
Vad gör dig lycklig?
1. Vad gör dig lycklig?
2. En ny studie visar att jämställdhet spelar en viktig roll för vår upplevelse av lycka – är det något du märker i ditt liv?
Rebecka Thurfjell
33 år, Helsingborg, studerande:
1. Familjen gör mig lycklig. Vi har förlorat två barn på ett år och då förstår man verkligen hur viktig familjen är.
2. Min partner är fostrad in i en mansroll som vi gemensamt har fått jobba med för att ändra på. Jag är verkligen ingen bullmamma och för att vår relation ska fungera och jag ska trivas krävs det jämställdhet.
Mohamed Elkhidir
26 år, Stockholm, IT-konsult:
1. Familjen och vänner gör mig lycklig. Jag tycker om att ge och få kärlek.
2. Jag kommer från ett patriarkalt samhälle, jag är från Sudan. Jag ser tydligt att människor här i Sverige verkar lyckligare, det är ett jämnare värde mellan män och kvinnor.
Matilda Andersson
20 år, Nyköping, personlig assistent:
1. Mitt nya jobb och min sambo gör mig lycklig. Jag har det ganska bra och är lycklig för det.
2. På mitt förra jobb hade en manlig kollega med sämre meriter än jag 40 kronor mer i timmen, det var ohållbart, så jag sa upp mig.
Marianne Tillmark
70 år, Lidingö, pensionerad tandhygienist:
1. Att vara i harmoni med sig själv och sina nära. När omgivningen är lycklig. Och när barnbarnen säger ”mormor, jag älskar dig”.
2. Att vara på en jämn intellektuell nivå tror jag gör det lättare att förstå varandra, vilket ger mindre gnissel i en relation.
Tomas Jangvik
71 år, Västerhaninge, pensionär, taxichaufför och dykare:
1. Det är mycket som gör mig lycklig – att få åka ner till stugan, spela lite golf eller möta likasinnade. Sammanfattningsvis, när jag får sköta mig själv och själv bestämma.
2. Svår fråga, jag har aldrig tänkt på det så. Jag har länge varit verksam inom idrott och dykning, men jag upplever aldrig att vi där gjort skillnad på män och kvinnor.
Jonas Scheler
29 år, Berlin, kommunikatör på bokförlag:
1. Att inte tänka på vad som händer härnäst, det gör mig lycklig.
2. Ju mindre skillnad mellan rik och fattig, man och kvinna desto bättre. Ojämlikhet skapar spänningar. Utan den är det bättre för alla.
Daiga Kivleniiece
55 år, Riga, städare:
1. När jag kan göra det jag vill och är nöjd med det jag gör, då är jag lycklig. Det handlar främst om att få uttrycka mig själv genom mina hobbyer och genom att sjunga. I dag var jag lycklig när vi firade 100-årsjubileet av baltstaternas tillkomst på Skansen i Stockholm.
2. Jag tycker att studien verkar rimlig. Min erfarenhet av det är på ett större plan – jämställdhet mellan länder. När Lettland blev fritt från Ryssland öppnades en mängd dörrar till lycka som varit stängda under ockupationen av vårt land.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.