Spår av stäppnomader i centrala Skandinavien

Nya arkeogenetiska studier visar att migration var en viktig del av fornhistorien. 

Publicerad
Skelett från en man som kan knytas till den skandinaviska stridsyxekulturen. Man vet inte hur han dog.
Bild: Jonas Karlsson, Östergötlands museum

I en utgrävning i Linköping på 1950-talet påträffades en grav som var 4 500 år gammal. En man, en kvinna, ett barn och en hund hade begravts med gåvor och smycken. De tillhörde den så kallade stridsyxe- eller båtyxekulturen. 

Nu har forskare analyserat deras dna, och det visar sig att de och ett dussintal andra individer från samma period har genetiska spår från den så kallade Yamnaya-migrationen. Det handlar om en omfattande migration från stäppen norr om Svarta havet och Kaspiska havet. 

– Vi har kunnat se spåren av en demografisk förändring under stridsyxekulturens tid. Det handlar om spår av ett genetisk släktskap med stäppnomaderna, säger Jan Storå, professor i osteoarkeologi vid Stockholms universitet, och en av medförfattarna till studien, som har publicerats i Proceeding of Royal Society B

– Vi ser en så kallad stäppkomponent som förts in i Europa genom den snabba migrationen av Yamnanyafolket för omkring 5 000 år sedan, säger Jan Storå. Hur de sociala och demografiska processerna såg ut vet vi ännu inte, men Yamnaya-migrationen skedde snabbt och handlade om att grupper av främst män migrerade österifrån in i centrala och norra Europa.

Jan Storå poängterar att även denna studie visar att mobilitet och migration är centrala komponenter för att förstå vår äldsta historia. 

– Vi börjar se denna period med helt nya ögon – och det finns mycket mer att forska om, säger han.

Studien är en del av det pågående Atlasprojektet, som syftar till att kartlägga hur Skandinavien befolkades.

Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor