Krona eller klave avslöjade oärliga politiker

Den 9 augusti år 1974 avgår Richard Nixon som USA:s president när ljudinspelningar avslöjat att han varit inblandad i mörkläggningen kring Watergateskandalen – något han dittills förnekat vid upprepade tillfällen.

Hur många osanningar som aldrig uppdagas inom politiken är svårt att säga. Men är politiker oärligare än gemene man, i synnerhet när lögnen medför fördelar och risken att ertappas är låg?

Den frågan har forskare nu tagit sig an genom att låta 816 spanska borgmästare svara på en enkät och singla slant.

– Politiker har ofta tillgång till information som väljarna inte har. Av den anledning ville vi undersöka hur ärliga politiker är i situationer då de tjänar på att dölja sanningen om sådant allmänheten inte känner till, säger en av studiens huvudförfattare Katharina Janezic som doktorerar i ekonomi vid Universitat Pompeu Fabra i Barcelona.

Slumpen avslöjade lögnen

Politikerna fick fylla i den digitala enkäten i enrum. Frågorna rörde deras bakgrund, åsikter och framtidsplaner. I inledningen svarade de även på hur gärna de ville ha en sammanställning av resultatet, vilket omkring 90 procent var mycket intresserade av.

I den sista frågan ombads politikerna singla slant och själva fylla i resultatet. Politikerna meddelades att sammanställningen bara skulle skickas till de som fick krona, vilket drygt 70 procent svarade att de fick. Sannolikheten för att singla slant 816 gånger med en fördelning så långt ifrån den väntade på omkring 50 procent är i princip noll.

Mer sannolikt är att en del av politikerna ljög om sina resultat, i synnerhet då de som uttryckt ett starkt intresse att ta del av resultaten oftare rapporterade krona. Detsamma gällde politiker från Spaniens två största partier.

Därmed sticker borgmästarna ut som grupp då liknande studier av privatpersoner har resulterat i att fördelningen av krona och klave stämt överens med slumpen.

Krona ökade chansen att bli omvald

Forskarna följde upp borgmästarna fem månader senare när Spaniens kommunval ägt rum. Det visade sig att borgmästare som svarat krona på enkäten varit något mer benägna att bli omvalda, ett samband som kvarstod även efter att forskarna uteslutit andra förklaringar till valvinsten.

Om de spanska borgmästarnas mygel kan generaliseras till andra demokratier är däremot svårt att säga. Då borgmästare från de största partierna ljög mest spekulerar forskarna i om oärligheten kan vara kopplad till korruption och att politiker lagda åt det hållet sökt sig till partier med makt och inflytande.

I den bemärkelsen är Spanien ett genomsnittligt exempel i Europa jämfört med Sverige som snarare avviker med mycket låga nivåer av korruption, enligt siffror från organisationen Transparency Internationals rapport från 2019.

Studien är publicerad i tidskriften PNAS, och förutom Katharina Janezic medverkar även Aina Gallego, lektor i statsvetenskap vid Institut Barcelona d’Estudis Internacionals.