Koffeinets effekter under lupp

Drygt hälften av jordens vuxna befolkning dricker kaffe varje dag och de nordiska länderna ligger i topp. Men vad innehåller koppen som så många inte kan vara utan och vad gör det med kroppen?

Bertil Fredholm, numera professor emeritus i farmakologi vid Karolinska institutet, halkade in på koffeinets hälsoeffekter redan 1970 när han som doktorand upptäckte att det kan hämma det kroppsegna ämnet adenosin.

I Kaffeologi delar han med sig av sina stora kaffe-kunskaper. Han berättar om hur förbud och hälsolarm följt kaffet i spåren på sin väg från Etiopiens högländer till var mans kopp. Efter en lektion i kaffets kemi djupdyker han i vad forskningen säger om dess effekter på allt från mental förmåga, sömn och träning till risk för sjukdomar som astma, cancer och depression. På köpet får läsaren en nyttig lektion i att värdera vetenskapliga resultat.

Slutsatsen är att de flesta ”kaffelarm” visar sig vara myter, men tre grupper har anledning att se upp med sitt kaffedrickande. Det gäller gravida, de som lätt drabbas av ångest och oro samt personer med sömnsvårigheter.