Bekämpa infodemin

De flesta över 30 kan säga vad de gjorde den 11 september 2001. Flashbulb memories kallas den där sortens minnen av avgörande händelser som etsar sig fast med nästan fotografisk skärpa.

Jag satt till exempel på min dåvarande arbetsplats i Bryssel när bilderna på det första planet som styrde in i tvillingtornen på Manhattan dök upp på datorskärmen. Jag minns att kollegan vid bordet mittemot sa något obetänksamt om att det var rätt åt amerikanerna. Jag minns hur illa jag tog vid mig av kommentaren. Jag minns också att jag var på konsert med den franska popgruppen Air på kvällen och andakten under den tysta minut som inledde deras drömska musikframträdande.

Jag minns inte om jag då förstod hur den dagen skulle förändra historien.

En förändring som var svår att förutse var hur det konspirationsteoretiska tänkandet skulle utvecklas efter 11 september-attackerna. Som Anna Davour skriver i sitt reportage dröjde det inte länge innan det dök upp en uppsjö av teorier om vilka som egentligen låg bakom terrordådet och vilka motiven var. Vissa uppgifter hade bäring i verkligheten – attackerna var verkligen en sammansvärjning av islamistiska terrorister. Men många teorier kunde avfärdas. Trots det levde en del av de mer fantasifulla förklaringarna vidare. 11 september kan till och med ses som en startpunkt för dagens våg av konspirationsteorier, som trängt in i politiken – inte minst i USA under Trump-eran – och som påverkat allmänhetens attityder till att följa pandemins restriktioner och vaccinera sig mot covid-19.

Visst fanns det konspirationsteorier tidigare men de 20 år som gått sedan attackerna har sammanfallit med en accelererande utveckling av digitala informationskanaler, inte minst de sociala mediernas möjligheter att koppla ihop likasinnande och filtrera fram innehåll som bekräftar ens världsbild.

Att tro på konspirationsteorier är inget konstigt.

Människan söker mening i tillvaron. Vi letar tydliga orsaker och motiv. Slumpen och komplexa samband stressar. Ofta är en konspirationsteori inte mer än en förklaring som inte stämmer. Den kan till och med ha vissa beståndsdelar som stämmer, men när de sätts ihop till en helhet blir berättelsen falsk.

Här kan forskning och den vetenskapliga metoden komma in och styra rätt. Genom vetenskapens systematiska och beprövade sätt att skapa och utvärdera kunskap kan vi skydda oss från det som WHO under pandemin kallat infodemi. Under pandemin har det blivit tydligt hur snabbt felaktiga uppfattningar om hur världen är beskaffad och vilka krafter som styr vårt samhälle kan spridas.

Det är därför vi gör Forskning & Framsteg. Genom våra artiklar, som bygger på etablerad forskning, vill vi guida dig som läsare i en omvärld som ständigt förändras. Att lära sig hur konspirationsteorier fungerar är ett sätt att bli bättre på att navigera i den världen, vare sig det är under en pandemi eller andra skeenden.

Missa därför inte heller svåra artiklar om hur forskarna analyserar de kriminellas chattar, hur vi ska förhålla oss till dna-testning av spädbarn, hur den allmänna rösträtten 1921 inte var så allmän, eller vad vi bör tänka på när insekter blir en större del av vår föda.

God läsning!