Annons

Så känner du igen en konspirationsteori

11 september-attackerna för 20 år sedan blev starten för dagens konspirationsteorier – som fått ett uppsving under pandemin. Många dras till den här typen av berättelser, i värsta fall med katastrofala följder.

Annons

Morgonen den 11 september 2001 var 19 kapare redo att omsätta sin långa träning i handling. De steg ombord på fyra amerikanska passagerarplan för att ta över dem och använda dem som flygande vapen. Händelsen räknas som den största enskilda terroristattacken i historien.

2 996 personer dödades, inräknat kaparna, och världshistorien tog en ny vändning. Ett ”krig mot terrorismen” inleddes, och de flesta av oss har blivit påverkade – om inte annat genom alla nya säkerhetskontroller på flygplatserna som infördes efter detta.

Dammet hade inte ens hunnit lägga sig kring de kollapsade tvillingtornen innan människor började pussla med detaljer i skeendet och lägga fram teorier om vad som hade hänt. Många av dem nöjde sig senare med de officiella förklaringarna som kom fram. Bakom attackerna fanns en konspiration, en äkta sammansvärjning. Utöver kaparna involverade den flera samordnare och många människor omkring dem. Bakom alltihop stod den islamistiska terrororganisationen al-Qaida med dess ledare Usama bin Ladin.

Konspirationsteorierna lever vidare

Andra höll fast vid sina egna idéer, som också handlade om sammansvärjningar. Vissa menar till exempel fortfarande att det var den amerikanska regeringen som låg bakom attackerna mot det egna landet. Några tror att tvillingtornen inte alls kollapsade av kraschande flygplan, utan demolerades av sprängladdningar på insidan. Andra säger att det inte ens fanns några flygplan, utan att de var hologram eller någon annan form av fejk. Trots många belägg för att de här idéerna inte stämmer lever de ändå kvar.

Till skillnad från den verkliga konspirationen bakom 11 september-attackerna är dessa berättelser vad vi brukar kalla konspirationsteorier – berättelser som försöker förklara världen så att allt hänger ihop genom okända krafter som styr världshändelserna i hemlighet. Vissa forskare föredrar att kalla dem konspirationsmyter.

Konspirationsteorier frodas i osäkra tider, och många av dem föds kring stora världshändelser. Forskare är oense om ifall de har blivit vanligare, men de har i alla fall blivit synligare och spritts effektivare med internet och sociala medier. 11 september-attackerna blev ett avstamp för den nya tidens konspirationsteorier som frodas på internet.

Osäkerheten under pandemin har också varit en grogrund för konspirationsteoretiska tankar. Under våren såg vi demonstrationer mot coronarestriktioner och vaccinationer som samlade en oväntad blandning av människor – somliga med anknytning till extremhöger, andra med intresse av alternativmedicin.

Söker orsaker och avsikter

En förklaring till varför konspirations­teorier uppstår och sprider sig är att vi människor söker en orsak och avsikt bakom skeenden. Dessutom vill vi att avsikten bakom ska ha samma tyngd som effekten av en händelse. Idéhistorikern Andreas Önnerfors har våren 2021 skrivit en rapport om konspirationsteorier i samband med covid-19, på uppdrag av Myndigheten för samhällsberedskap, MSB. Han beskriver det här som en etisk proportionalitetsförväntan: Stora händelser måste ha motsvarande stora orsaker, och det måste finnas en motsvarande illvillig avsikt bakom.

Det kan vara helt rimligt att ställa frågor om detaljer kring 11 septemberattackerna, om hur Estonia gick under eller varifrån coronaviruset sars-cov-2 ursprungligen kom. Men samma frågor kan lätt fångas upp och bli en del av konspirationsteoretiskt tänkande. Då vävs de samman till ett mönster av indicier i försök att påvisa hur allt hänger ihop med omfattande komplotter, som vävs i lönndom av ondsinta sällskap för att skada oss oinvigda.

Forskare som studerar konspirationsteorier beskriver dem som meningsskapande berättelser, som ger en känsla av sammanhang och samband – och kanske också social gemenskap till den som kan hitta likasinnade. Människor är nämligen inte helt igenom rationella varelser, resonerar Andreas Önnerfors.

– Det vore jätteskönt om vi alltid vore tillfreds med logiska förklaringar, men så enkla är vi ju inte. Vi vill också ha moraliska förklaringar, säger han.

En lockelse med vissa konspirationsteorier kan alltså vara att få ett facit på vad som är rätt och fel, gott och ont i vår svår-överskådliga tillvaro.

Går tillbaka till 1700-talet

Sedan urminnes tider har människor diktat upp berättelser som förklarar stora händelser, och sökt efter avsikter bakom dem. Det vi känner igen som konspirationsteorier enligt dagens uppfattning uppstod under upplysningstiden på 1700-talet.

– Det är då man riktar strålkastarljuset mot hemliga sällskap och andra aktörer, som påstås ligga bakom utvecklingen att kronan och kyrkan förlorar sin makt och att det politiska systemet blir radikalt omstöpt, säger Andreas Önnerfors.

I stället för att hänvisa direkt till ödet eller till gudar började man klä de förklarande berättelserna i något som liknar filosofins eller vetenskapens sätt att resonera. Det ser vi också i dag i exempelvis de konspirationsteorier som utvecklats kring coronaviruset och pandemin, som ofta beskrivs med mängder av fotnoter, referenser och tekniska termer.

Andreas Önnerfors deltog i det europeiska forskarnätverket Compact (Comparative analysis of conspiracy theories), som under åren 2016 till 2020 samlade samhällsvetare, social­psykologer, litteraturvetare, historiker med flera. En av deras lärdomar är att det inte är vidare fruktbart att förlöjliga eller stigmatisera dem som tror på konspirationsteorier.

I boken Conspiracy theories and the Nordic countries skriver de: ”Konspirationstänkande ska inte ses som ett tecken på personlig sjukdom, utan hellre som ett sätt att handskas med den moderna världens komplexitet. Konspirationsteorin är därför ofta ett symtom på en uppfattad obalans mellan de mäktiga och dem som står under deras makt.”

Lätt att lockas av förklaringarna

Man behöver inte vara galen för att ta till sig konspirationsteorier. Enligt forskare i Compact-nätverket tror de flesta på något som vid närmare granskning kan se ut som en konspirationsteori. Att vissa människor går djupare in i konspirationstänkandet kan bland annat bero på särskilda personlighetsdrag. Människor som har lätt att tolka händelser som att världen är emot dem behöver inte vara paranoida i klinisk mening, men de lockas ändå lätt av föreställningar om att någon sett till att just de blir missgynnade.

Andra hör till grupper med låg tillit och helt rimliga anledningar att förvänta sig att världen är mot dem. Antropologen Ela Drazkiewicz vid den slovakiska vetenskapsakademin berättar i den brittiska vetenskapspodden The Anthill om hur konspirationsteorier kring vaccinet Gardasil fick fäste i Irland. Vaccinet skyddar mot humant papillomvirus som bland annat kan orsaka livmoderhalscancer, men många hade mycket lågt förtroende för vården. Det hängde ihop med de många decennierna av abortförbud, då vården behandlade kvinnor utan att sätta deras hälsa först. På liknande sätt har konspirationsteorier om exempelvis aids spritts bland svarta i USA, en grupp som har utsatts för systematisk förföljelse och även oetiska medicinska experiment. Det mest kända exemplet är Tuskegee-studien, där svarta män med syfilis undanhölls behandling utan att informeras om försöket de ingick i, med följden att de spred smittan i sina familjer.

– Konspirationsteorier underifrån kan ses som de maktlösas kritik av makten, säger socialantropologen Annika Rabo, professor emeritus vid Stockholms universitet.

Men sedan vänder hon på det:

– Men de kan också komma uppifrån och mobilisera för att kontrollera människor genom politisk ideologi, eller i sekter.

Stormningen av Kapitolium

Ett aktuellt exempel är hur konspirationsteorierna bakom Qanon-rörelsen samverkade med USA:s dåvarande president Donald Trumps retorik, vilket ledde till rörelsens tongivande roll vid stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021.

Konspirationsteorier finns alltså i olika former. Människor konstruerar dem och konsumerar dem i ett komplext samspel.

Genom sin tv-show och webbplats Infowars har amerikanen Alex Jones spridit konspirationsteorier som påverkat den amerikanska politiken under 2010-talet.

Bild: 
TT-Bild

Vissa personer har gjort teorierna till sitt levebröd. Med böcker och föreläsningar säljer britten David Icke sina new age-mättade konspirationsteorier, bland annat om att det brittiska kungahuset består av förklädda ödlevarelser. Amerikanen Alex Jones är en regelrätt entreprenör, och säljer olika produkter till fans som följer hans webbplats Infowars.

De som tjänar pengar på sådant är ganska få, men desto fler för vidare konspirationsteorierna och ger dem sin egen personliga twist. Det hela blir en del av en form av folklig berättarkultur på nätet, av liknande slag som andra moderna vandringssägner.

Annika Rabo berättar att hon arbetade i Syrien före kriget, och där observerade vad hon kallar ”konspirationsprat”.

– Det är ett sätt att visa sig slagfärdig. Människor underhåller varandra, kommer med inlägg och infall. Det handlar om att kunna gripa in i en tråd i ett samtal och bidra – så tror jag också att det är i sociala medier.

Konspirationsteorier betraktas av många som ren underhållning – de är fantastiska berättelser som fångar fantasin. Det är ingen slump att de ofta blir populära i form av tv-serier som Arkiv X eller böcker som da Vinci-koden av Dan Brown eller Foucaults pendel av Umberto Eco. Omvänt använder konspirationsteoretiker gärna populärkulturens bildspråk, som filmen The Matrix där det visar sig att människorna lever i en simulerad värld och inte kan se verkligheten.

Fel att driva med konspirationsteoretiker

Ett annat sätt att göra underhållning av konspirationsteorier är att driva med dem. Det är ett dåligt sätt att motverka dem.

– Att förlöjliga konspirationsteoretiker leder bara till att de biter sig fast ännu mer, säger Annika Rabo.

Lustigkurrar som driver med konspirationsteorier kan också oavsiktligt bidra till att sprida dem eller bygga ut dem med nya detaljer. Ett exempel är ett kopplingsschema som spreds på nätet i början av 2021, som påstods vara ett mikrochip i vaccin mot covid-19. Bilden blev föremål för många skämt bland dem som visste att det egentligen var kretsen i en effektpedal för elgitarrer. Det är oklart vilka av dem som delade bilden som verkligen trodde att den var ett tecken på en medicinsk konspiration, och vilka som bara tyckte att det var en ren lustighet. Samtidigt gjorde detta att själva idén om mikrochip i vaccin fick mycket större spridning.

Att driva med konspirationsteorier på detta sätt kan ge intrycket av att den här sortens tänkande är något småtokigt men ganska ofarligt. Så är det inte. Under 2020 spreds till exempel idéer om att utbyggnaden av 5G-nätet för mobiltelefoni skulle ligga bakom spridningen av coronaviruset – eller omvänt att pandemin skulle vara orkestrerad för att stänga ner samhället och göra det möjligt att bygga ut 5G-nätet. I Storbritannien ledde detta till attacker mot telearbetare och sabotage mot mobilmaster. Förstörd infrastruktur kan i värsta fall leda till att det inte går att larma polis eller ambulans. Det är en stor risk för människors liv, inte minst under en pandemi.

Terrorister influeras av konspirationsteorier

Följderna kan bli ännu allvarligare. Andreas Önnerfors har i sin forskning tittat på hur nutida terrorister influeras av konspirationsteorier om hur grupper verkar i det fördolda för att underminera samhället.

Terrorismen har kanske förändrats, men de här tankefigurerna är ju långt ifrån nya. Snarare är berättelser om de hotfulla utomstående grupperna antagligen den äldsta typen av konspirationsteori. 1900-talet visade oss det värsta tänkbara utfallet av att låta sådana konspirationsteorier växa vilt. Genom Adolf Hitler ledde de till förintelsen, och till skräckväldet som gjorde den möjlig.

Antisemitismen förekommer anmärkningsvärt ofta i konspirationsteorier, på ett eller annat sätt. Andreas Önnerfors kallar det för ett reflexbeteende, som faller tillbaka på en mycket gammal strömning i det västerländska tänkandet. Judar har fått skulden för olika saker, åtminstone sedan medeltiden, då de anklagades för att ligga bakom till exempel misslyckanden under korstågen och spridningen av pesten.

– Du har någon som avviker och som uppfattas som att den har kontakter till den politiska makten. Det är en perfekt målgrupp för konspirationsteoretiskt tänkande. Då behöver du bara koppla på ett krisscenario, och sedan pekar du ut skyldiga, säger Andreas Önnerfors.

Vaccinering mot konspirationsteorier

Coronapandemin blev ännu en stor världshändelse som gav upphov till osäkerhet och därmed en god grund för nya konspirationsteorier. Med anledning av den stora mängden desinformation som kom i omlopp publicerade EU-kommissionen och Unesco en guide för att hjälpa människor att genomskåda och motverka den här typen av budskap. Mycket av det är välkända knep, som att det spelar roll i vilken ordning information presenteras. Den som vill berätta om att något inte stämmer gör till exempel bäst i att börja med att berätta hur det verkligen förhåller sig. Det har nämligen visat sig att det som vi läser först är det som fastnar i huvudet, oavsett om det står att det är falskt. På så vis kan den som vill argumentera mot en konspirationsteori i stället bidra till att sprida den.

Källkritik och medie- och informationskunnighet räcker ganska långt, men Andreas Önnerfors menar att det inte är det enda som behövs. För att liksom vaccinera sig själv mot att falla för konspirationsteorier är det viktigt att förstå dem som de berättelser de är, och känna igen hur de är uppbyggda. De har en viss dramaturgisk struktur, och byggs upp av särskilda byggstenar.

Vissa av byggstenarna är ganska tidlösa, som antisemitismen, andra är mer tidsbundna, som att det brittiska kungahuset skulle bestå av förklädda ödlevarelser från rymden. Den som lär sig att känna igen både strukturen och de ingående byggstenarna kan lättare genomskåda de skadliga konspirationsteorierna och undvika att själv gå ner sig i det tänkandet, precis som det går att lära sig känna igen olika filmgenrer.

– Om jag skulle zappa som man gjorde förr så skulle jag inom sekunder kunna orientera mig i om jag tittar på en zombiefilm eller en romantisk komedi. Så måste vi tänka med konspirationsteorin också. Så fort den börjar upprepa de speciella narrativa elementen så förstår man att nu är jag i en konspirationsteoretisk berättelse, som har lämnat förklaringen av sakförhållanden och håller på att spåra ur till att skuldbelägga andra, säger Andreas Önnerfors.

Det är ändå inte alltid lätt att se var gränsen går mellan funderingar om konspirationer och rena konspirationsteorier. Hur är det till exempel med idéerna om att coronaviruset sars-cov-2 skulle ha läckt från ett laboratorium i Wuhan? WHO betecknade detta som den minst sannolika hypotesen i en rapport tidigare i år, men eftersom det inte kan uteslutas vill många forskare under­söka det närmare. Det är alltså en fråga som tas på stort allvar. Samtidigt passar den in som en ingrediens i konspirations­teorierna kring pandemin. Det behöver inte vara en motsägelse. Om ett av elementen i en konspirationsteori skulle visa sig stämma betyder det fortfarande inte att andra delar skulle vara logiskt sammankopplade med den.

Så känner du igen en konspirationsteori

Klicka för att ladda ner infografiken som PDF.

Bild: 
Johan Jarnestad

Tre faktorer som lockar

 Den brittiska socialpsykologen karen douglas har identifierat olika motiv som gör att människor dras till konspirationsteorier.

Ger känsla av kunskap Konspirationsteorin ger förklaringar som får en att känna sig upplyst eller insatt i vad som pågår i världen.

Ger existentiell mening Konspirationsteorin hjälper en att känna kontroll över sin situation och hantera maktlöshet.

Ger socialt sammanhang Konspirationsteorin ger ett sammanhang och hjälper en att passa in och höra till, att ha positiva känslor om sin egen grupp i samhället.

Konspirationsteorier vs. teorier om konspirationer

En konspiration är en sammansvärjning. Flera olika personer bygger en gemensam komplott för att uppnå något visst mål, kanske genom brottsliga handlingar. Det finns många exempel på verkliga konspirationer.

Konspirationer i verkligheten går ofta inte riktigt som planerat. När de avslöjas brukar det vara av etablerade institutioner – grävande journalister eller polisen. De har då teorier om konspirationer, det vill säga tankar och hypoteser att följa upp.

En konspirationsteori är en berättelse som binder ihop olika händelser och företeelser till en meningsskapande berättelse om hur olika aktörer i hemlighet styr världshändelserna, kanske med onda avsikter.

Konspirationsteorierna skildrar vanligen enorma nätverk som har full kontroll och som lyckas hålla det mesta hemligt. Enligt berättelsens logik är samhällets institutioner ofta inblandade.

Så bemöter du konspirationsteorier

 
  • Var medveten om att konspirationsteorier och felaktig information förekommer. Informera andra om det.
  • Välj dina strider. Fokusera på att bemöta sådant som kan ha allvarliga följder, eller som påverkar människor mycket.
  • Försök förstå personen du pratar med och varför hen tror det hen tror. Förlöjliga inte.
  • Visa empati. Personen kan vara genuint orolig och rädd.
  • Ställ detaljerade frågor om teorin och vad den grundar sig på, för att sätta igång självreflektion.
  • Ta om möjligt hjälp av personer som tidigare bekänt sig till samma konspirationsteori men lämnat den.
  • Pressa inte för mycket. Ge tid för eftertanke.
  • Dela inte vidare felaktig information ens för att invända mot den. Du kan i så fall bidra till att göra felaktigheten mer livskraftig.

Läs mer om konspirationsteorier

Forskarnätverket Compact har samlat sina lärdomar i boken Routledge handbook of conspiracy theories.

Hemligheter gav liv åt Frimurarorden

Gamla pappersarkiv är ovärderliga källor till fakta om det förflutna.

2021-01-07

Folkviljan vs. demokratin

Populismen har haft en högkonjunktur i och med Donald Trumps presidentskap och utvecklingen i bland annat Polen och U

2021-05-03

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

Lägg till kommentar