”Politiker approprierar kristendomen”

1 | Vad är Makten och det heliga för en bok?

– Det är en bok som försöker förklara hur det kommer sig att vi ser religion som en så aktiv ingrediens i väldigt många politiska debatter och storpolitiska konflikter just nu över världen. Vi har varit vana vid att man ska skilja på religion och politik, men den gränslinjen har kollapsat de senaste åren på så många platser samtidigt. Då försöker jag förstå och förklara vad det här beror på.

2 | Vad beror det på då?

– Jag ser det som att den kraft som bar politiken under 1800-talet och mycket av 1900-talet var ideologierna. Visionerna som var heliga inom ideologierna var välfärdsstat, fria marknaden, demokrati och mänskliga rättigheter. Men sakta men säkert gick luften ur visionerna och vi gick in i det som forskarna kallar den postpolitiska eran. Man började tala om ideologiernas död. Det finns vissa som ser det här redan efter andra världskriget, men det får ett bredare genombrott på 1970-talet och definitivt efter murens fall 1989. Då kommer religionerna som en kraft i stället, som börjar forma den globala politiken. Revolutionen i Iran 1979 spelar en roll här, liksom påven Johannes Paulus besök i Polen och hans betydelse för kommunismens fall och utvecklingen inom den amerikanska högern. Det vi ser nu är en acceleration av den här trenden.

3 | Vad menar du med det heliga?

– Det heliga är det som människan sätter som högst, som går utöver det mänskliga livet. När vi tänker på religionerna så tänker vi ofta att de handlar om värderingar, livsåskådning och sådana saker. Det är en aspekt av religionen. Men i centrum av religionerna finns erfarenheter av mötet med det heliga: det judiska templet, nattvarden i kristendomen, kaba i islam. Det är det som är religionernas brännpunkt. När man lämnar religionen och går in mot ideologier och politik, då brukar man i stället projicera den här upplevelsen på kampen för en bättre värld, en framtida utopi. Så människan har ett instinktivt sökande efter något högre, något heligt. Oavsett om människor är religiösa eller sekulära så förhåller de sig till att vissa saker är heliga.

4 | Du beskyller politiker som använder religionen för avgudadyrkan. Hur menar du?

– Det gäller mer specifikt de politiker som försöker appropriera kristendomen och använda den för ett projekt som egentligen ser nationen som det högsta och det heliga. Det syns i den högernationalistiska politiken, till exempel hos Sverigedemokraterna. De vill hänvisa till kristendomen, inte för att de själva är troende, utan för att de tycker att nationen behöver kristendom och Svenska kyrkan för att bli mer stabil och samlande. Där menar jag att de använder religion, fast de i själva verket sätter nationen som det heliga högsta.

5 | Vilken roll spelar religionen i USA:s och Israels krig med Iran?

– Det kriget utbröt efter att jag skrivit boken, men jag har ett resonemang om hårda och mjuka faktorer som finns med i nästan alla konflikter. De mjuka faktorerna kan handla om att man gör detta av humanitära skäl, men så finns det också religiösa grupper i USA som ser det som en religiös plikt att stödja Israel, för att det är Guds utvalda land. Andra stöttar kriget utifrån apokalyptiska idéer om att slutstriden mot Iran är en del av en uppladdning för Armageddon.

6 | Hur svarar kyrkorna på det här?

– Det är intressant att de politiker som hänvisar till religion ofta gör det utifrån högernationalistiska och ofta auktoritära politiska projekt. Men kyrkorna vill inte användas på det här sättet och betonar i stället solidaritet bortom nationsgränserna. Det gäller både påven, biskopar i Svenska kyrkan och frikyrkorna i Sverige. Så här finns en skarp spänning.

7 | Vad ser du för utveckling framåt?

– Det som är spännande är att även politiker från vänstern har börjat använda mer av ett religiöst språk. Ett tydligt exempel är James Talarico, demokraten i USA. Men också svenska politiker på den sidan kopplar an till det moraliska kapitalet som religionen har. Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar citerade Jesus i ett inlägg för några månader sedan. Så jag tror att det kommer att komma från både höger och vänster under valkampanjen i Sverige.

8 | Vad har du lärt dig av att skriva den här boken som du inte visste innan?

– Jag har verkligen fått fördjupa den här huvudtesen om ideologiernas död och religionens återkomst, som jag har haft på känn lite, men som blev så tydlig för mig när jag satte mig ner och verkligen läste de stora tänkarna och teoretikerna kring det här: Daniel Bell och Francis Fukuyama. Sen har jag också djupdykt ner i en del konflikter, som hur viktig den ryskortodoxa kyrkan har varit för Putin och för kriget i Ukraina. Men också att följa relationerna mellan amerikansk och svensk väckelsekristendom och den kristna sionismen, och vad den har haft för påverkan, har också varit väldigt intressant.

9 | Vad är den kristna sionismen?

– Det finns inom väckelsekristendomen en föreställning som började dyka upp på 1800-talet om att före Jesu återkomst så kommer det judiska folket att återsamlas i Israel. Man följde utvecklingen i regionen väldigt noga och uppfattade statsbildningen 1948 som i enlighet med bibliska löften. Det gjorde att man stöttade Israel väldigt mycket och kom att få en väldigt mörk syn på palestinier och araber som ett hinder för Guds verk. Det ledde till ett ganska ensidigt stöd för de mer hökaktiga krafterna i israelisk politik. Det ser vi nu när det finns ett så oreserverat stöd inom de här kyrkorna för Benjamin Netanyahu, trots det som skett i Gaza. Det syns framför allt i USA men även inom vissa kretsar i Sverige.

Joel Halldorf har tidigare gett ut Bokens folk: En civilisationshistoria från papyrus till pixlar (2023) med flera böcker.