Därför misslyckas omorganisationer

Mänsklighetens bästa idé är den vetenskapliga metoden, skriver nye chefredaktören Jonas Mattsson i Forskning & Framsteg nr 4/2021. Det är bara att hålla med. Något som slagit mig under ett långt yrkesliv är dock att den vetenskapliga metoden inte används i våra företag eller myndigheter. Jag har sett många chefer och ledningsgrupper komma och gå och alla har de glatt genomfört omorganisationer, program, teman, policyarbeten och så vidare utan att egentligen kunna redovisa någon grund för att det skulle ha effekt. Till skillnad från vilken artikel som helst i F&F, där forskare vid universitet och högskolor anges, så är källorna till företagens omorganisationer rätt dunkla. Dessutom tittar de aldrig på vad tidigare ledningar har gjort och jag får onekligen känslan av att man upprepar samma sak om och om igen. Finns det någon forskning om hur ändamålsenliga alla dessa program och förändringar är? /Jonas Fogelberg

Publicerad
Ibland görs omorganisationen bara för att chefen vill göra avtryck.
Bild: Getty images

Svar av Anders Ivarsson Westerberg, professor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola

Din iakttagelse stämmer rätt väl med den forskning om organisationsförändringar som har bedrivits i mer än ett halvsekel. I den finns många exempel på hur omorganisationer och införande av nya affärsmodeller sker med hänvisning till teorier som saknar vetenskaplig grund.

Ett skäl till att det ser ut så här är att principen om evidensbaserad kunskap i stor utsträckning utgår från naturvetenskapen som norm, och är svår att överföra till samhällsvetenskapliga fenomen som till exempel organisationsstyrning. Vad som är bäst för en verksamhet kan sällan objektivt bevisas i en randomiserad studie, utan är öppet för tolkning. Den akademiska kunskapen på området erbjuder därför sällan patentlösningar, utan är mer eftertänksam.

I avsaknad av enkla vetenskapliga utsagor baseras organisationsförändringar därför i stället på andra typer av teorier, som utgår från erfarenhet, lite sunt förnuft samt förenklade antaganden om hur världen ser ut och hur organisationer fungerar. Inte sällan är det managementkonsulter som säljer in sina tjänster. Inom den akademiska forskningen är man nog i huvudsak enig om att deras verksamhet bygger på förenklade modeller och säljkoncept, snarare än på någon mer reflekterande vetenskaplig grund. Men oavsett om deras lösningar är ändamålsenliga eller ej, bidrar konsulterna till snabb handlingskraft i organisationen.

Har du en fråga till en forskare?

Mejla fraga@fof.se så tar Anders Nilsson, vetenskapsjournalist och redaktör för avdelningen Frågor + Svar, emot den.

När det gäller frågan om varför omorganisationer sker gång på gång, så finns det flera svar. Ibland är det så enkelt att en chef vill sätta sin prägel på organisationen, signalera handlingskraft och visa att hen hänger med. Ett annat skäl är att organisationsförändringar ofta misslyckas, beroende på orealistiska mål eller att teoretiskt uttänkta modeller inte fungerar i praktiken. Det leder till nya omorganisationer. Glömskan är stor, särskilt när det kommer in nya chefer och ny personal. När en omorganisation ”lagt sig”, är chansen/risken stor att det börjar planeras för nästa.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor