Vad händer med blockpolitiken?

Publicerad
Riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm.
Bild: Getty images

Inför riksdagsvalet pågår inte bara en kamp mellan partierna utan också mellan två demokratimodeller: förhandlingsparlamentarism och blockparlamentarism. Hur väljarna förhåller sig till det osäkra läget följs av Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet.

– Det kommer handla mycket om hur väljarna uppfattar partiernas koalitionssignaler och hur de taktikröstar för att få sin önskeregering, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor och forskningsledare för Valforskningsprogrammet.

När Miljöpartiet lämnade regeringen i november 2021 innebar det att spelplanen öppnades upp för nya samarbeten.

– Det var en gamechanger. Inför årets val står partierna friare att möta väljarna utan hämningar och gå fram på sina egna villkor. Partierna kan säga ”rösta på oss – ju större vi blir, desto större inflytande får vi, oavsett regering”.

2018 uppstod en historiskt lång väntan mellan valresultat och regeringsbildning.

– Problemet då var att partierna hade lovat väljarna olika samarbeten och därför fick vi en svekdebatt. Det blir intressant att se om partierna är mer ödmjuka den här gången och inser att det kommer en dag efter valet när man måste samarbeta med de grannpartier som man har slagits om väljarna med.

Skulle det underlätta med en högre procentspärr för att komma in i riksdagen?

– I perioder långt från val diskuteras alla möjliga ändringar, men det är svårt nära val, då vill inte spelarna prata spelregler. Vi får ett större och större partisystem och det blir svårare att hantera samarbeten ju fler spelarna är, särskilt om spelarna låser upp sig och lägger ultimatum som ”jag pratar med alla men inte med dem”. Om tillräckligt många lyfter sådana flaggor så får vi ett låst läge.

Kommer den utvecklingen att gynna Sverigedemokraterna?

– Nej inte nödvändigtvis. Flankerna är beroende av block. Om vi har regeringar som består av olika konstellationer i mitten kommer Sd och V att ställas helt offside i politiken.

Valutgången kommer också att påverkas av vilka frågor som anses vara viktigast. I Tyskland, Danmark och Norge hamnade klimatfrågan högst upp på dagordningen och i just Danmark gick det snabbt för klimatet att slå sig in på listan över de frågor som dominerar valet. Varför det inte sker i Sverige är en gåta, tycker Henrik Ekengren Oscarsson.

I skrivande stund ser de stora valfrågorna i Sverige i stället ut att vara migration, brottsbekämpning, välfärd och sjukvård.

När det gäller valsäkerheten är förändringar på gång inför årets val och beslut om dem tas i februari. Ett förslag är att förstärka skyddet i vallokalerna, bland genom att se till att vallokalen har en avskärmad plats där väljarna kan ta sina valsedlar utan insyn, och att säkra att bara en person i taget går in bakom valskärmen.

– Det finns krafter som vill se till att valet inte uppfattas som legitimt. De kommer hävda att rösterna inte har räknats rätt, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Hur långt borta är det att vi får rösta med bank-id?

– Den frågan är totalt stendöd nu till följd av diskussionerna efter det amerikanska valet. Det får aldrig förekomma något som helst tvivel om hackning – det är fördelen med vårt lo-tech-system där vi räknar lappar på sex platser. Idén med bank-id går tvärtemot valhemlighetsprincipen, eftersom man kan spåra bank-id till en viss individ. Och även om det skulle gå att lösa tekniskt att värna valhemligheten så kanske köksbordet inte är en så bra plats för ett val.

Valforskarna kommer också att studera i vilken utsträckning vi röstar med plånboken, alltså på det alternativ som skulle gynna oss själva mest ekonomiskt.

– Här blir det intressant att följa coronapandemins effekter på valet. I början av pandemin fanns diskussioner om politiskt ansvar för det akuta skeendet och för att människor dog, men den kvarvarande debatten handlar snarare om ekonomi och sysselsättning än om folkhälsa.

Möjligen kommer även frågan om hur sjukvården ska organiseras att bli viktig och vi har redan hört förslag om att skrota landstingen och förstatliga sjukvården. Men oavsett vilka frågor som dominerar valet 2022 tyder det mesta på att resultatet kommer att bli minst lika svårhanterligt som 2018.

– Vi har en ny parlamentarisk tid som kräver ett större politiskt hantverk för att säkra majoriteter och bygga regerinsgunderlag, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor