Varför är soluppgången röd?

De senaste morgnarna har vi haft en väldigt vacker himmel utanför vårt köksfönster i Vasastan, Stockholm. Har läst någonstans att det beror på luftföroreningar. Stämmer det och hur bildas färgen i så fall? /Helena

Publicerad

När solen står lågt måste ljuset ta en längre väg genom atmosfären innan det når oss, vilket gynnar röda våglängder.
Bild: Helena Wernberg

Svar av Sandra Andersson, meteorolog och forskare vid SMHI

Det stämmer att luftföroreningar kan bidra till att solens upp- och nedgångar blir extra röda. Det beror främst på små partiklar på hög höjd i fria troposfären (cirka 1–10 kilometers höjd) och stratosfären (cirka 10–50 kilometers höjd). På dessa höjder transporteras partiklar mycket långa sträckor, så det är i regel inte resultatet av lokala föroreningar som du ser. Partiklarna kommer delvis från mänsklig aktivitet men kan också bestå av bland annat ökendamm och ibland vulkanaska.

Orsaken är att atmosfärens gaser och partiklar sprider solljuset och att denna effekt ökar med högre partikelhalter. Spridningen är olika stor för olika våglängder och leder på så sätt till att det vita ljuset från solen, som innehåller hela regnbågens spektrum, delas upp i olika färger. Korta våglängder, som blått, sprids effektivast, vilket förklarar varför en klar himmel är blå när solen står högt. Längre våglängder, som rött, behåller sin riktning i större utsträckning. De sprids mindre.

Har du en fråga till en forskare?

Mejla fraga@fof.se så tar Anders Nilsson, vetenskapsjournalist och redaktör för avdelningen Frågor + Svar, emot den.

När solen står lågt måste ljuset ta en längre väg genom atmosfären innan det når oss. Det blå ljuset hinner då spridas bort på vägen och kvar på vår himmel blir solens röda våglängder, som också de hinner spridas ut mer. Med höga halter av små luftburna partiklar i atmosfären förstärks den effekten och vi får en extra röd himmel.

Men det är inte bara partikelhalterna som avgör. Soluppgångens och solnedgångens färger påverkas också av bland annat atmosfärens vattenånga och ozon, samt om det finns moln som reflekterar eller skuggar. Atmosfärens specifika sammansättning ger därför upphov till en unik soluppgång varje morgon.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor