Vem bestämmer vad orden betyder?

6 frågor till Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.

Publicerad

Peter Gärdenfors har forskat länge om språklig betydelse – semantik – och tidigare skrivit böckerna ”Den svåra konsten att se sig själv”(2017) och ”Lusten att förstå” (2010).
Bild: Mikael Risedal

Utan synbar ansträngning lär sig barn omkring tio ord om dagen, under hela sin uppväxt. Men hur kan vi veta vad alla orden betyder? I sin nya bok Hur orden får mening berättar kognitionsvetaren Peter Gärdenfors om hur orden får sin mening.

1 | Hur kom det sig att du skrev den här boken?

– För att locka folk att fundera över hur vi begriper vad orden betyder. Just begreppsbildning och semantik är mitt akademiska huvudområde. Den här boken är då ett försök för mig att presen­tera min egen forskning på ett tillgängligt sätt.

2 | Behöver vi veta var ordens mening kommer ifrån – räcker det inte att vi kan använda dem?

– Vi lär oss fram till tonåren att förstå 50 000–60 000 ord av vårt modersmål. Jag tror att de flesta inte har funderat på hur det går till. Vi är inte medvetna om att vi lär oss detta, men den här ordförståelsen är en väldigt stor del av vår kunskap. Folk tror att det är ordböckerna som bestämmer, men de bara rapporterar vad orden betyder. Och betydelserna ändrar sig över tiden.

3 | Finns det några vetenskapliga kontroverser om språklig betydelse, det som kallas
semantik?

– Realistiska teorier säger att ordens betydelser finns ute i världen. Betydelsen av ordet häst är då alla hästar som finns i hagarna där ute. De kognitiva semantikerna säger i stället att betydelserna finns i våra huvuden. Men ett stort problem är att om jag har en betydelse av häst i mitt huvud och du har en betydelse av häst i ditt – hur kan vi veta att det är samma betydelse? Det här är ett av de problem jag har brottats med. Det är kanske huvudpoängen i boken att det som sker mellan människorna, kommunikationen, är det som bestämmer ordens betydelse.

4 | Finns det något du har blivit överraskad av när du har forskat om de här frågorna?

– En sak som jag har upptäckt har att göra med hur vi kan dela in betydelser i semantiska domäner. En hund har vikt och färg och form och lukt och en massa olika egenskaper. Substantiv står för en massa olika domäner. Men verben, adjektiven och prepositionerna handlar bara om en enda domän. Det kallar jag singeldomänhypotesen. När jag väl kom på den blev jag överraskad över hur väl hypotesen fungerar. Den är kanske inte hundra procent sann, men den fungerar tillräckligt väl för att vara en förklaring till hur barn kan lära sig ord så himla snabbt som de gör.

5 | Jag har märkt att många är väldigt engagerade så fort frågor om språk och språkanvändning kommer på tal. Hur kommer det sig?

– Många människor tror sig att veta vad det svenska språket är. Man har en föreställning om att det finns ett korrekt svenskt språk och den som inte uppfyller det kan man bli irriterad eller förbannad på. Men det finns inget unikt svenskt språk – språket är dynamiskt och förändrar sig hela tiden.

6 | Det fanns ett kul exempel i boken på hur betydelser förändrats – ordet ”hemsk”, som jag aldrig har tänkt på var det kommer ifrån.

– Hemsk, det var ursprungligen något som har med hemmet att göra. Den betydelsen finns kvar i ”inhemsk”. Sedan blev ”hemsk” mer och mer nedsättande. Och för ett tag sedan har det vänts till ett allmänt förstärkningsord: ”Hon är hemskt snygg!”

Hur orden får mening: Om semantik

Peter Gärdenfors
Natur & Kultur

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor