Bild: Getty images

Kan en AI få Nobelpriset?

Det säger experterna om vad som händer om artificiell intelligens gör en egen stor upptäckt.

Premium
Publicerad

I april 2009 rapporterade tidskriften Science om Adam, den första roboten som på egen hand gjort en vetenskaplig upptäckt. Efter tusentals experiment hade Adam fått fram ny genetisk kunskap rörande bagerijäst. Vetenskapligt var det inget stort steg, men det blev startskottet för mer avancerade ”robotforskare”. År 2018 upptäckte efterföljaren Eve att ämnet triklosan kan motverka läke­medels­resistent malaria.

För att skynda på utvecklingen har en grupp forskare startat initiativet Nobel Turing Challenge. Målet är att skapa ett AI-baserat system som på egen hand kan göra en upptäckt värdig ett Nobelpris till år 2050.

Ross King är professor i maskinintelligens vid Chalmers tekniska högskola och en av grundarna till Nobel Turing Challenge.
Bild: Johan Bodell / Chalmers

– Den överraskande framgång som de stora språkmodellerna haft på senare tid gör att jag nu mer än tidigare tror att vi kommer att lyckas skapa ett sådant system, säger Ross King som är professor i maskinintelligens vid Chalmers tekniska högskola, en av grundarna till Nobel Turing Challenge och den som ledde utvecklingen av Adam.

AI förändrar vetenskapen

AI är i dag ett viktigt redskap för forskare inom en rad vetenskapsområden. Tekniken används bland annat för att tolka bilder och strukturera stora datamängder. Men forskare tar också hjälp av artificiell intelligens för att formulera hypoteser och för att hitta nya och ibland oväntade lösningar på problem.

Nästa steg är enligt Ross King att automatisera den vetenskapliga processen och låta en AI-robot sköta hela kedjan, från att läsa in sig på den vetenskapliga litteraturen och testa nya idéer genom experiment till att dra slutsatser. Forskningen har då potential att bli mer produk­tiv. Robotar kan jobba snabbare och mer noggrant än människor, som dock fortfarande har en viktig roll.

– Men vi slipper de tråkiga uppgifterna och kan ägna oss åt frågor på högre nivå.

Enligt Ross King kommer AI innebära en stor förändring för vetenskapen.

– Hur stor är för tidigt att säga. Vi är fortfarande bara i början, säger han och tillägger att även om en AI gör en upptäckt i Nobelprisklass så kommer priset bara kunna gå till människor.

Vidar Helgesen är vd för Nobel­stiftelsen.
Bild: Line Håland Aaltvedt

Men är det helt uteslutet att en AI kan belönas med ett Nobelpris? Frågan är uppenbarligen tillräckligt relevant för att bli föremål för ett eget seminarium i samband med att årets pristagare presenterades i oktober. När Forskning & Framsteg kontaktar Nobelstiftelsens vd Vidar Helgesen i september så svarar han att frågan är intressant. Svaret är dock nej.

– En AI kan inte utses till Nobelpristagare, eftersom Nobelpriset belönar personer eller organisationer som bidragit till mänsklighetens största nytta, skriver han i ett mejl.

I Alfred Nobels testamente står det visserligen inte uttryckligen att priset ska gå till människor, men det uttrycks att priset ska gå till ”den som gjort den viktigaste upptäckten … antingen han är skandinav eller ej”.

Gustav Källstrand är historiker på Nobelmuseet.
Bild: Clément Morin

– Han skriver också att upptäckten ska vara till mänsklighetens nytta, säger Gustav Källstrand, historiker på Nobelmuseet.

Det ganska kortfattade testamentet har tolkats och förtydligats genom stadgar som bestämmer hur pristagarna ska utses. Enligt stadgarna kan upp till tre pristagare dela på ett pris och de kan även gå till organisationer, en möjlighet som hittills bara utnyttjats av den norska Nobelkommittén som delar ut fredspriset.

Kan AI räknas som juridisk person?

Men vad händer om robotar och AI-system i framtiden räknas som juridiska personer? Det finns en sådan diskussion och 2017 fick den människoliknande roboten Sophia medborgar­skap i Saudiarabien. Skulle stadgarna i så fall kunna uppdateras?

– Om en robot – eller ett intelligent djur för den delen – skulle räknas som en juridisk person av samhället i övrigt så skulle den frågan kunna bli aktuell och något för juristerna att följa noga, säger Gustav Källstrand, men tillägger att Alfred Nobel nog inte tänkte sig att djur eller konstgjorda varelser skulle kunna få prisen.

Även om Nobelpriset än så länge är avlägset för en AI så kan ett patent vara möjligt, åtmin­stone i Sydafrika. Landet är hittills det enda som godkänt en AI som uppfinnare. Bakom ansökningen ligger ett amerikanskt företag som ville testa möjligheterna för en AI att ta patent. I både Europa och  i flera andra länder har patentmyndigheterna sagt nej med hänvisning till att uppfinnaren måste vara en människa. I Australien fick samma AI först ja men beslutet ändrades sedan i en högre instans.

Magnus Boman är professor i intelligenta programvaru­tjänster vid Kungliga tekniska högskolan och ansvarig för ett AI-strategiprojekt vid Karolinska institutet.
Bild: Marie Alpman

Frågan om vad som händer om en algoritm lämnar in en patentansökan är inte ny, konsta­terar Magnus Boman, professor i intelligenta programvarutjänster vid Kungliga tekniska högskolan och ansvarig för ett AI-strategiprojekt vid Karolinska institutet.

– Jag fick den från det svenska patentverket för tio–tolv år sedan, men då kändes frågan mycket mer som science fiction än den gör i dag.

Det finns många skäl till att patent, liksom Nobelpris, ska tilldelas människor, anser han. Det måste finnas en spårbarhet. Vem stod för data? Vem gjorde analysen? Vem har kollat att algoritmen inte innehåller buggar? Enligt Magnus Boman är ett annat argument för att inte dela ut pris till maskiner att de saknar självmedvetande.

– Man vill ju prisa medvetenheten hos den här personen och få personen eller teamet att bli ännu bättre och utvecklas. Att ge pris till en algoritm utan medvetande är liksom ingen poäng. Den bryr sig inte.

Frågan om huruvida maskiner redan har eller kommer att få någon form av medvetande är dock i högsta grad levande och forskning pågår som under­söker om maskiner till exempel kan ha ett inre perspektiv med medvetna upplevelser.

AI-pris för vetenskapliga upptäckter?

AI förändrar hur forskning bedrivs och skapar nya roller för människan. Ett exempel där AI spelat en avgörande roll för att lösa ett svårt vetenskapligt problem är Alphafold, ett AI-program som från den genetiska koden kan räkna ut den tredimensionella strukturen hos proteiner. Det är ett problem som forskare tidigare brottats med i 50 år.

Tidskriften Science utsåg Alphafold till årets vetenskapliga genombrott 2021 och personerna bakom programmet har belönats med flera prestigefulla priser. De finns också med i spekulationerna kring ett framtida Nobelpris. Men det handlar fortfarande om personer som använt sig av AI som ett verktyg för ett vetenskapligt genombrott.

Frågan är vad som händer när verktygen blir mer och mer sofistikerade. Forskning pågår där algoritmer används för att skapa nya proteiner som skulle kunna fungera som läkemedel. För detta används något som inom AI kallas för hallu­ci­nering, ett slags frihetsgrad för systemet att skapa egna lösningar. I en chattbot som Chat GPT ger det upphov till felaktiga svar men här används det för att få fram nya innovativa lösningar.

– Algoritmen gissar sig fram genom något som kan liknas vid kreativitet. Genom att den fungerar olikt oss människor kan vi därigenom få nya idéer, säger Magnus Boman.

Liksom Ross King tror han att det är möjligt att ett AI-system kan göra en upptäckt i Nobelpris­klass till 2050.

– I den takt som systemen blir mer och mer kapabla och får mer och mer datakapacitet. Varför inte? Det är absolut möjligt och antagligen före 2050.

Tävlingar och utmaningar som Nobel Turing Challenge har varit viktiga i AI-forskningen, från det klassiska Turing-testet till att känna igen motiv på bilder (och utveckla robotar som kan slå människor i fotboll).

– Kanske är det dags för ett eget AI-pris för vetenskapliga upptäckter, säger Magnus Boman.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor