Dags att ge namn åt ”mörka svampar”

En majoritet av världens svampar saknar vetenskapliga namn och flyger under radarn inom svampforskningen, enligt en ny studie. Biologen Henrik Nilsson har en idé om hur det kan åtgärdas.

Publicerad
man i blå kläder står på huk framför grönska på alpklippa

Forskarna har samlat in jordprover från flera svårtillgängliga platser, som här i tyska Alperna. Så kallade mörka svampar har hittats i hela världen.
Bild: Vanessa Schulz

Med teknikens hjälp hittar forskare ofta svamptrådar från svampar som inte finns beskrivna inom vetenskapen, och där man aldrig har observerat en faktisk individ. Nu har åtta miljoner dna-sekvenser från svamp analyserats i en ny studie och hela 60 procent av arterna var anonyma så kallade mörka svampar.

Mörka svampar saknar traditionell fruktkropp med hatt och fot, och de går i dagsläget inte att odla i labb. Det gör att de inte får tilldelas vetenskapliga namn.

Henrik Nilsson
Henrik Nilsson är biolog och svampforskare vid Göteborgs universitet.
Bild: Malin Arnesson

Studiens huvudförfattare Henrik Nilsson, biolog och svampforskare vid Göteborgs universitet, tycker att det är hög tid att göra något åt namngivningssystemet.

– Det är besvärande att det regelverk som styr svampars namnsättning utgår från en så snäv definition av hur en svamp måste uppföra sig för att få namn, att över hälften inte kommer med, säger Henrik Nilsson.

Mörka svampar finns överallt

De mörka svamparna klassas oftast bara som ”övrigt” i vetenskapliga tårtdiagram. I den nya studien, publicerad i tidskriften MycoKeys, sätter forskarna förstoringsglaset mot den tårtbiten. Själv har Henrik Nilsson arbetat 20 år med dna-baserad identifikation av svamp.

Jordproverna som analyserades i studien samlades bland annat in i Tibet, Estland, USA och Brasilien.

– Det har inte hittats ett enda jordprov i världen som saknar mörka arter. De finns överallt. Om vi fortsätter som i dag blir svampvetenskapen stympad. Det går inte att lägga ett fullständigt pussel med bara några få bitar, säger Henrik Nilsson.

man klädd i blå vindjacka står på huk på slätt
Här samlas prover in från den tibetanska högplatån i västra Kina. Området som ligger cirka 4 000 meter över havet kallas ibland för världens tak.
Bild: Wengang Kang

”Drunknar i mörka svampar”

Det är inte klarlagt vilka ekologiska roller de mörka svamparna har. Henrik Nilsson tror att många av dem lever i symbios med andra organismer eller interagerar på annat sätt, och att de därför är svåra att odla i labb. Om de erkänns vetenskapligt tror han att intresset att studera dessa arter ökar, vilket skulle bidra till förståelsen.

Vart fjärde år hålls en internationell mykologisk kongress. Sist namngivningssystemet utreddes blev det ett rungande nej, men kanske blir utfallet ett annat 2024 då kongressen hålls nästa gång.

– Nu när dna-maskinerna blir allt billigare kommer vi att drunkna i mörka svampar. Jag känner mig övertygad om att regelverket kommer att göras om, frågan är bara när.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Miljö & klimat

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor