Katedralen i Edsleskog är den äldsta kända tegelbyggnaden på vad som var svensk mark under medeltiden. Bilden är en rekonstruktion.
Bild: Joel Eriksson Stomberg

Mynten löser skogskatedralens tidspussel

Katedralen i Edsleskog är äldre än forskarna trott. Det visar tidiga mynt som hittats på platsen.

Premium
Publicerad

När kyrkoruinen i Edsleskog i Dalsland grävdes ut för tre år sedan väckte det sensation. Kyrkan ligger i skogen väster om Åmål och visade sig ha varit kraftigt överdimensionerad för en så avsides bygd. Den var dessutom den första tegelbyggnaden i det dåtida Sverige, byggd med utländsk expertis och stora resurser.

Nu har forskare analyserat fynd som kastar mer ljus över historien. Men de har inte löst mysteriet Edsleskog, utan tvärtom blir bilden bara mer komplex.

I fyndmaterialet finns bland annat tidiga svenska mynt. Bland de 277 mynt som hittats finns ett som präglades när kung Sverker Karlsson, även kallad Sverker den yngre, regerade 1196–1208

Tillsammans med norska mynt präglade mellan 1180 och 1202 daterar det kyrkan till senast något år in på 1200-talet. Det är 20 år äldre än det tidigaste skriftliga belägget.

Forskning & Framsteg som ljud!

Här kan du höra inlästa versioner av våra reportage.

Lyssna!
I kyrkan har hittats 277 mynt. Det i mitten och det till höger från cirka 1200 daterar kyrkan.
Bild: Lödöse museum
Kenneth Jonsson är professor emeritus i numismatik vid Stockholms universitet.

Kenneth Jonsson, professor emeritus i numismatik vid Stockholms universitet, anser att fyndet är ett av de viktigaste som gjorts av tidiga svenska mynt.

– Vid 1100-talets slut var tillgången på mynt inte så stor på en plats som Edsleskog. Att de hittats i kyrkan är för att folk lade mynt vid altare med skulpturer av jungfru Maria eller något helgon, i hopp om att givarnas böner skulle få mer kraft.

Ett par dussin av mynten präglades under Erik Knutsson, som regerade 1208–1216. De hittades samlade och nedlagda i den norra av korsarmarna, vilka byggdes något senare än långhuset. Sådana grundläggningsoffer är mycket ovanliga i kyrkor, och en rest av förkristen tradition för att skänka invånarna i ett hus lycka.

– Placeringen är svår att förklara om det inte är ett sådant offer. Man kan tänka sig att en kyrko­besökare har gömt dem, men det är nog mindre troligt. Det är först efter 1250 som det börjar bli mer mynt i kyrkorna, säger Kenneth Jonsson.

Påvebrev från 1220

Det äldsta skriftliga belägget för kyrkan är ett påvebrev från 1220, där biskop Bengt i Skara får svar om kanonisering av det lokala helgonet Nils. Påven ber Bengt att utreda saken mer, vilket är ett steg på vägen – och tillräckligt för att öka Nils status. En del av mynten i Edsleskog offrades sanno­likt till honom.

Henrik Jansson är historiker vid Göteborgs universitet.
Bild: Göteborgs universitet
Arkeologen Sonia Jeffrey hittar en myntgömma från tidigt 1200-tal.
Bild: Ian Schemper

Nils kan ha varit präst i Edsleskogs gamla kyrka och blev mördad, troligen under andra halvan av 1100-talet. Enligt legenden sprang en källa upp där han föll, och sjuka som drack av vattnet blev friska.

Men teorin om att katedralen byggts som vallfartskyrka efter påvebrevet 1220 faller med den nya dateringen. Fast pilgrimer på väg till Olav den heliges grav i Trondheim kunde i och för sig ha stannat till. Men räcker det som förklaring – eller var Edsleskog viktigt redan tidigare?

– Det vet vi inte. Dalslands skogar var en buffertzon som norska upprorsmän tog sin tillflykt till. Gränsen slogs fast först i början av 1200-talet. Kanske ville Skara stift etablera kyrk­liga strukturer i gränsområdet, säger Henrik Jansson, historiker vid Göteborgs universitet.

– Det är väldigt överraskande att kyrkan är så här gammal, med de enorma proportionerna, mitt ute i ingenstans. Bygget måste ha krävt väldiga resurser och specialister från utlandet.

När den byggdes pågick riksbildningen, samtidigt som sockenväsendet tog form med kyrkor i centrum. Penningekonomin hade börjat breda ut sig. Tidigast 1204 utfärdade påven ett påbud om insamling till de fattiga genom kyrkorna. Det ökade myntanvändningen i hela Europa. Allt detta kan ha bidragit till ansamlingen av mynt i Edsleskog.

Fler mynt kan finnas i Edsleskog

De 277 mynten är bland de största fynden i en kyrka av mynt präglade före 1250. Det allra största – med drygt 1 000 mynt – har gjorts i Västerås domkyrka. Men troligen finns ytterligare mynt i Edsleskog, då bara en del av kyrkan har grävts ut.

Mynt präglades i Sigtuna under några årtionden från slutet på 900-talet, men sedan upphörde svensk myntning. Den återupptogs kring 1150 i Visby och Lödöse, sedan i Sigtuna igen. De användes bara i sina respektive cirkulations­områden Svealand, Götaland och Gotland inklusive Småland och Öland.

Först under 1300-talet användes mynt mer allmänt över landet. Efter digerdöden på 1350-talet uppmanade kung Magnus Eriksson folket att offra en eller två penningar till jungfru Maria. Inom Skara stift upptogs Nicolauspenningen, döpt efter helige Nils, som allmän skatt.

Christian Mühlenbock var chef för Lödöse museum då Edsleskog grävdes ut och forskar nu i arkeologi vid Göteborgs universitet.
Bild: Göteborgs universitet

Katedralen i Edsleskog tappade i betydelse redan efter drygt hundra år. Kanske berodde det på att socknen 1308 blev prebende till dom­kyrkan i Skara. Det innebar att Edsleskogs intäkter skulle finansiera verksamheten där. Så resonerar Christian Mühlenbock, som var chef för Lödöse museum då Edsleskog grävdes ut och nu forskar i arkeologi vid Göteborgs universitet.

– Det kan hända att den ekonomiska basen drogs undan. Insamlade pengar kan delvis ha gått till färdigställandet av kyrkan under första halvan av 1200-talet, ett slags tidig crowd funding. Men det finns inga skriftliga källor som säger det. Tillsammans med jordinnehavet och skatter på varor sålda på marknaden blev det betydande inkomster.

Skogskatedralen brann ner 1568. Ruinerna förblev delvis synliga, men hur stor kyrkan varit föll med åren i glömska.

Sveriges äldsta kända tegelbyggnad före Edsle­skog var Mariakyrkan i Sigtuna, byggd 1247. Den äldsta inom dagens Sverige är Gumslösa kyrka från 1191, men den ligger i Skåne som då var danskt.

Inom Edsleskogprojektet har även grunden till Åmåls gamla kyrka, från senast 1300-talet, hittats och delvis grävts ut under 2023.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor