Vetenskapsåret 2026 – del 5: Vipeholm, påverkanslabb och krimfluerare

Att auktoritära stater försöker splittra samhällen genom informationspåverkan är ett växande problem. Forskning & Framsteg har tidigare skrivit om hur ryska aktörer skapar och underblåser konflikter, både genom statliga medier och genom försåtliga kampanjer på sociala plattformar.  Ett pilotprojekt vid Försvarshögskolan ska ta fram en webbplattform med utbildningsmaterial för allmänheten. Syftet med det så kallade Påverkanslabbet är att förmedla forskningsresultat och samtidigt testa motåtgärder, alltså att se om vilken typ av utbildningsmaterial som hjälper människor att bli mer motståndskraftiga mot desinformation.

I år är det valår i Sverige, vilket höjer fokus på hot mot demokratin, men projektledaren Charlotte Wagnsson betonar att skadlig informationspåverkan pågår hela tiden.

– Därför är det viktigt att vi rustar befolkningen att inte tro på desinformation. I skolan finns mycket utbildning i källkritik, vilket verkar fungera bra, men det är svårt att nå människor som har lämnat skolsystemet, så dem vill vi nå, säger Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Arbetet med Påverkanslabbet inleds i januari 2026, men datumet för lansering av webbplatsen är inte klart.

Hur marknadsförs en kriminell livsstil i sociala medier och andra digitala miljöer? Och hur påverkas barns och ungas attityder till våld och kriminalitet av denna marknadsföring? Svar på dessa frågor ska vi få senast den 15 oktober 2026 när, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ska presentera sitt regeringsuppdrag.

Kariesexperimenten på Vipeholm i Lund 1947–1953 är ökända och väldokumenterade. På anstalten för intellektuellt funktionsnedsatta, då kallade ”obildbara och sinnesslöa”, undersöktes sambandet mellan sockerintag och karies, med de intagna som mänskliga försökskaniner. En annan mörk och mer okänd historia är att överdödligheten under några år var besynnerligt hög. Anstalten hade omkring 1 000 platser och under de tre första åren på 1940-talet dog cirka 200 av de intagna. Vad berodde de höga dödstalen på? Teorier om att det har förekommit eutanasi har framkastats men aldrig bekräftats. I början av 2026 kan vi hoppas på att få svar. Då presenteras resultaten av det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Döden på Vipeholm vid Lunds universitet.