Distansarbetare önskar strängare chefer

Vissa yrkesgrupper upplevde sig isolerade och ensamma till följd av den ökade digitaliseringen redan innan coronapandemin. En sådan grupp är Arbetsmiljöverkets inspektörer, vars förändrade arbetsmiljö de senaste åren har studerats av forskare vid Karlstads universitet. Slutsatserna kan ha bäring även på andra yrkesgruppers situation under pandemin, enligt Carin Håkansta, en av forskarna bakom studien.

– Isolering är en gammal arbetsmiljöfråga, men tidigare har den handlat om den fysiska arbetsmiljön och haft ett säkerhetsfokus. Vi ser nu tydligt också de psykosociala behoven – att människor behöver både en social och professionell gemenskap.

Negativa effekter av ensamarbete

Arbetsmiljöinspektörerna har tidigare åkt tillbaka till kontoret för att rapportera efter sina inspektioner ute på arbetsplatser. Nu räcker det med en bärbar dator med rätt system för att utföra uppgifterna på distans. De senaste årens förändringar har uppskattats av yrkesgruppen i stort då de har bidragit till större flexibilitet. Men forskarna har även noterat negativa följder av det ökade ensamarbetet.

– Den stora nackdelen är att inspektörerna alltmer sällan träffar sina kolleger. De som har varit med länge behöver kanske inte det professionella stödet, men de oroar sig för hur de yngre som är nya i yrket ska klara sig.

Många saknar också det sociala sammanhanget, medan andra, särskilt de som störs av att arbeta i kontorslandskap, uppskattar att få arbeta hemifrån enligt Carin Håkansta.

I en ännu opublicerad studie undersöks chefernas inställning till ensamarbete och isolering och på vilket sätt den skiljer sig från medarbetarnas. Liksom internationella studier tidigare visat ansåg medarbetarna att det framför allt var chefernas ansvar att lösa problemen, medan cheferna såg det mer som ett problem för individen.

Statliga digitaliseringskrav

Enligt Carin Håkansta är det viktigt att se på skillnader i förutsättningar mellan privat och offentlig sektor. Arbetsmiljöverket har samma effektivitetskrav som andra offentliga organisationer.

– Cheferna är pressade av digitaliseringskraven från regeringen, samtidigt som Arbetsmiljöverkets budget skars ned kraftigt för ett antal år sedan. Antalet inspektioner som görs ute i verksamheten räknas, pinne för pinne, och då är det kanske bra om inspektörerna inte sitter och dricker kaffe med varandra – även om det vore bättre för deras arbetsmiljö.

Vad skulle cheferna kunna göra rent konkret?

– I den studerade organisationen är det extremt fritt när och var medarbetarna får arbeta. Det kan cheferna styra upp, till exempel med regler om att man måste vara på kontoret en eller ett par dagar i veckan. Flera av dem vi intervjuade önskade att cheferna var strängare med det. Det vore även bra med diskussioner mellan chefer och medarbetare kring olika lösningar på både lokal- och ledningsnivå.

Under pandemin har många restriktioner om att vara fysiskt på arbetsplatsen. Vad finns det för lösningar då?

– Digitala möten är bättre än inga möten alls, även om vår forskning handlar om vikten av fysiska möten. Det är viktigt att fundera på hur man kan hitta former för det sociala kittet och lärandet som ersätter de fysiska mötena. Men det är en svår fråga.

Enligt Carin Håkansta borde pandemin leda till att de psykosociala aspekterna av ensamarbete och isolering hamnar mer i fokus. 

– När vi vet mer om riskerna med denna typ av modernt ensamarbete kan det kanske vara bra att se över hur föreskrifterna kring ensamarbete är utformade. Då tror jag det skulle bli tydligare för arbetsgivare hur de ska agera, också under en pandemi. Medarbetarnas hälsa och lärande är ju också viktiga för produktiviteten.

Texten uppdaterad 4/12 2020.