Forskare flyttade prover innan fryshaveriet på KI

”Vi litade inte på larmsystemet”, säger en forskare. Men de trasiga kryotankarna på Karolinska institutet slår hårt mot forskningen om blodcancer.

Publicerad
Karolinska institutet Flemingsberg

Stora mängder forskningsprover förstördes under julhelgen sedan kryotankar med blodprover, cellinjer och biomaterial havererat på Karolinska Institutet Campus Syd i Huddinge.
Bild: Anna Svensson

Någon gång mellan 22 och 23 december stoppades flödet av flytande kväve till 16 kryotankar på Karolinska Institutet Campus Syd i Huddinge. Detta upptäcktes inte förrän 27 december. Kryotankarna, som innehåller forskningsprover från patienter, kan hålla tillräckligt låg frystemperatur i upp till fyra dygn. Tankarna stod dock utan kvävepåfyllning i fem dygn. Konsekvensen: Stora mängder blodprover, cellinjer och biomaterial förstördes.

Matti Sällberg, Karolinska institutet.
Bild: Johan Marklund

– Det handlar om prover som samlats in metodiskt under 10–30 års tid och som sparats och använts för forskning. Det går inte att sätta en prislapp på det här, säger Matti Sällberg, dekan för KI Campus Syd.

”En katastrof för hundratals forskare”

Forskningen inom hematologi, det vill säga om blodet och dess sjukdomar, har drabbats hårdast, enligt Matti Sällberg.

– Det är en katastrof för ett hundratal forskare på alla nivåer, både forskningsledare, post docs och doktorander. För dem blir det ett avbräck i forskningen. Många av dem har studier som de har planerat och som de inte kan genomföra nu för att materialet är borta, säger han.

Vad betyder det för allmänheten?

– Detta påverkar inte patientbehandlingar även om man har ett blodprov sparat här, men det påverkar forskningen framåt, forskningen bromsar in. Kunskapsinhämtandet runt blodcancer kommer att kunna påverkas. Det är i flera fall världsledande forskare som har drabbats, säger Matti Sällberg.

Extremt kallt i kryotankarna

I kryotankarna finns flytande kväve som håller en temperatur av -190 grader.

Hur kunde det hända?

– Det sammanföll med julhelgen, när det inte fanns någon jourverksamhet. Det har gått larm via e-mail till enskilda forskare, som har rapporterat detta vidare. Men då det tidigare har gått falsklarm under en lång period, har allting inte fungerat som avsett.

Flyttade prover efter falsklarmen

Även forskningen inom kardiologi och endokrinologi har fått forskningsprover förstörda.

Mikael Rydén
Mikael Rydén, Karolinska institutet.
Bild: Ulf Sirborn

– En tank räddade vi i sista sekunden, medan en annan kvävetank med cellinjer blev förstörd. Vi hade en del dubbletter som tur var, men det är två års arbete som gått förlorat, säger Mikael Rydén, avdelningschef för endokrinologen.

Att avdelningen för endokrinologi inte drabbades lika hårt beror, enligt Mikael Rydén, på att de hade flyttat många prover från kryotankarna på grund av de många falsklarmen.

– Vi litade inte på larmsystemet, säger han.

Vad händer nu?

– Vi jobbar på så fort som möjligt för att förstå vad som har hänt rent tekniskt – och dra lärdomar så att detta inte händer igen. Det finns inga tecken på yttre påverkan utan det ser ut som ett tekniskt fel. Vi ser också över om det är någonting som har gått snett organisatoriskt. För det här får absolut inte hända igen, säger Matti Sällberg.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor