Forskare tror sig vara bättre än andra på god forskningssed

99 procent av forskarna anser sig vara lika bra eller bättre än sina kollegor på att leva upp till god forskningssed, enligt en ny studie. De tycker också att deras eget forskningsfält är bättre än andra på god forskningssed. Ett utslag av ”bättre än genomsnittet”-effekten, menar forskarna.

Publicerad

God forskningssed är till exempel att alltid tala sanning om sin forskning och att alltid öppet redovisa förutsättningar, metoder och resultat vid en studie.
Bild: Getty images

När drygt 11 000 forskare vid svenska lärosäten svarade på en enkät ansåg sig 44 procent vara bättre än genomsnittet på att hålla sig till god forskningssed. 55 procent tyckte att de var lika bra som de flesta andra kollegor inom samma fält, medan 1 procent svarade att de var sämre än andra på att leva upp till god forskningssed.

– Det finns en trovärdighetskris för forskning rent generellt och vi är intresserade av de psykologiska mekanismer som styr oss som forskare. Den här undersökningen ingår i en större enkätstudie om forskningsetik, säger Gustav Tinghög, professor i nationalekonomi vid Linköpings universitet och en av tre författare till studien som har publicerats i Scientific Reports.

Gustav Tinghög är professor i nationalekonomi vid Linköpings universitet.
Bild: Thor Balkhed

Frågorna utgick från Vetenskapsrådets definitioner av god forskningssed, till exempel att alltid tala sanning om sin forskning och att alltid öppet redovisa förutsättningar, metoder och resultat vid en studie. Enkäten skickades ut via Statistiska centralbyrån, SCB, till alla forskare som har en anställning vid ett svenskt lärosäte och svarsprocenten var 33,2 procent. Det skulle hypotetiskt sett kunna vara så att de som anser sig vara sämre än genomsnittet på att följa god forskningssed i högre grad har undvikit att svara.

– Man kan inte utesluta en selektionseffekt, men bortfallet är jämnt fördelat vad gäller kön, ålder och andra parametrar, så det är ett representativt urval. Man hade så klart önskat att forskare skulle vara bättre på att svara på enkäter, säger Gustav Tinghög.

”Bättre än genomsnittet”-effekten

Att 44 procent skattar sin egen förmåga högre än andras är ett utslag av den så kallade ”better than average”-effekten, eller ”bättre än genomsnittet”-effekten, som den kan kallas på svenska, menar Gustav Tinghög. Denna effekt syns tydligt i en klassisk studie från 1981 där bilförare får skatta hur skickliga de är på att köra, respektive hur säkert de kör. Studien, som gjordes av den svenske psykologiforskaren Ola Svenson, replikerades 2023 och Gustav Tinghög var av forskarna bakom replikationsstudien, som publicerades i Linnéuniversitetets tidskrift Meta-Psychology. Den visar att 96 procent anser sig vara lika bra eller bättre än genomsnittet på att köra bil. Motsvarande siffra för hur säkert man tycker sig köra var 97 procent.

81 procent svarade att de körde mer säkert än genomsnittet och 75 procent tyckte att de var skickligare bilförare än andra.

– De flesta tänker gott om sig själva och är blinda för sina begränsningar. Man fokuserar på det man är bra på – det är samma mekanismer för forskare som för bilförare, säger Gustav Tinghög.

Ett känt psykologiskt fenomen är att ju mindre människor kan om en sak, desto mer överskattar de sin kompetens på området. Fenomenet kallas Dunning-Kruger-effekten efter de två forskarna bakom en uppmärksammad studie som publicerades 1999. Om detta är fallet i fråga om forskarnas bedömning av hur bra de är på god forskningssed är okänt, eftersom enkäten bara har mätt forskarnas självskattning, inte hur väl de faktiskt följer god forskningssed.

– Vi kan inte säga om de har svarat fel eller rätt, men det är ju orimligt att nästan alla skulle ligga på eller över medel. Vi vill tro att forskare är immuna mot sådana här psykologiska processer, men så är det inte, säger Gustav Tinghög.

Gustav Tinghög önskar att resultaten av enkätstudien ska mana till en ökad ödmjukhet bland forskare när det gäller forskningsetiska frågor. Många tänker på Macchiarini-skandalen och rubrikskapande forskningsfusk, men att bryta mot god forskningssed kan också handla om små saker, som att man inte delar med sig av all sin data, eller att man undviker att publicera sådant som inte blev som man tänkte sig och som inte stödjer ens hypotes.

”Man överskattar sitt eget fält”

Enkätsvaren visar också att forskare inte bara överskattar sig själva, utan att samma kognitiva bias gäller hela det forskningsfält inom vilket man verkar. 29 procent tyckte att det egna forskningsfältet var bättre än andra fält på att hålla sig till god forskningssed. 63 procent svarade att det egna forskningsfältet skötte sig lika bra som andra fält, medan 8 procent ansåg att det egna fältet var sämre än andra.

– Det här är studiens mest intressanta bidrag: att man överskattar sitt eget fält. ”Better than average”-effekten syns alltså även när man går utanför sig själv och skattar hela forskningsfältet. Man tänker att ”mitt fält är bättre än alla andra fält”. Det har implikationer för möjligheten att bedriva tvärvetenskap, säger Gustav Tinghög.

Särskilt forskare inom medicin skattade både sig själva och sitt eget forskningsfält som bättre än andra på att följa god forskningssed.

– Effekten finns i alla fält, men den är starkast bland medicinarna som tror bäst om sig själva och sitt fält. Det är inte konstigt, eftersom medicinsk forskningsetik grundar sig i etikprövning.

Men det kan finnas en förenklad syn på god forskningssed inom medicin, att det är svart eller vitt och inte finns några gråzoner.

Vad vill du att forskare ska ta till sig av era resultat?

– Att man inte ska peka finger åt andra och säga att någon annan är boven, utan titta på sig själv. Det är inte alltid jättelätt att följa god forskningssed och allt är inte svart eller vitt. Vi lever i en värld där vi ska publicera så mycket som möjligt – de kraven går inte alltid i linje med vad som är bäst för forskningen. Vi behöver se oss själva i spegeln och inse att vi kan göra fel.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor