Forskarkarriär + barn = sant?
Kvinnors vetenskapliga karriär kan hämmas i samband med att de skaffar barn, visar tidigare forskning. Nu ska frågan redas ut ordentligt i ett sexårigt forskningsprojekt – som också ska ge förslag på lösningar.
Drygt 75 000 kvinnliga forskare och lika många uppfinnare ska ingå i studien. Data över antal publicerade vetenskapliga artiklar och patent ska sammankopplas med data över barnafödande.
Bild: Gettys images
I ett nytt nordiskt forskningsprojekt ska data över vetenskapliga artiklar och patent kopplas samman med register över familjebildning för omkring 75 000 kvinnliga forskare och lika många uppfinnare. Data kommer från Sverige, Danmark och Finland och täcker perioden 1990 till 2019.
Genom att kartlägga kvinnornas vetenskapliga produktivitet vill forskarna ta ett mer gediget grepp än tidigare studier, som visat att kvinnliga forskare och uppfinnare kan bli rejält sinkade eller lämna karriären helt när de skaffar barn.
Bild: Håkan Röjder
– Det rör sig om studier med väldigt små dataset, och det går inte riktigt att säga vad som är orsak och verkan, säger Olof Ejermo som är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och leder det nya projektet.
Forskarna söker efter viktiga nyanser, till exempel om familjebildning får olika konsekvenser beroende på kvinnans ålder, om hon främst verkar inom offentlig eller privat sektor samt partnerns karriärval. Planen är att även jämföra de tre länderna med varandra.
– Sverige har det mest generösa systemet sett till längden på föräldraledighet, vilket kan vara intressant att studera, säger Olof Ejermo.
Lunds universitet satsade på bonusår
Bland annat ska forskarna titta på den insats som Lunds universitet genomförde mellan år 2006 och 2010. Forskarassistenter kunde då ”få tillbaka” sin föräldraledighet i form av förlängd tjänst – gånger två. Den som var föräldraledig i ett år fick två bonusår när de kom tillbaka.
Insatsen ska utvärderas i det nya projektet genom att jämföra med forskarassistenter från andra universitet under samma period.
– Vad hände med gruppen efter att de kom tillbaks från ledigheten? Höll de ut längre som forskare, eller skaffade de fler barn för att det var så generöst? Det är inte helt uppenbart vad en sådan policy leder till, och den kan ha haft både positiva och negativa effekter.
Slutsatserna från projektet ska mynna ut i ett antal konkreta policyförslag till politiker – till exempel satsningar som den i Lund. Ett annat alternativ vore att den som återvänder från föräldraledighet temporärt får forska mer och undervisa mindre för att ”hinna ikapp”, säger Olof Ejermo.
Vad ska ni först ta tag i nu när projektet är lanserat?
– Vi ska rekrytera ett antal doktorander och en postdoc, samt en person som ska utveckla ett system för databehandling. Tanken är att systemet sedan ska göras tillgängligt för andra forskare.
Projektet Kvinnor inom vetenskap och teknik: karriärhinder och kostnader för barn lanserades den 1 november år 2021 och ska pågå i sex år.
