Här är första kvinnliga krockdockan

Den är 162 centimeter lång och 62 kilo tung och är världens första krockdocka som representerar en genomsnittlig kvinna. Men för att den ska börja användas krävs först nya regler.

Publicerad

Astrid Linder med den nya kvinnliga krockdockan.
Bild: Lasse Hejdenberg/VTI

Den nya krockdockan är den första i världen som byggts i grunden utifrån en kvinnlig anatomi.  Med sina 162 centimeter och 62 kilo representerar den en genomsnittlig kvinna.  Dockan är utvecklad i ett EU-projekt som letts av Astrid Linder, professor i trafiksäkerhet vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.

– Alla ritningar är fritt tillgängliga så nu är det fritt fram att tillverka och använda dockan, säger hon.

Trots att kvinnor har sämre skydd och oftare skadas vid trafikolyckor än män, finns inga krav på att nya bilar testas med kvinnliga krockdockor bakom ratten. Detta är något som Astrid Linder länge arbetat för att förändra.

Fokus på whiplash

I sin forskning har hon särskilt fokus på nackskador efter kollisioner i låg fart bakifrån, så kallade whiplashskador där kvinnor enligt skadestatistiken har hälften så bra skydd som män.

Här testas den första kvinnliga krockdockan, kallad SET50F (Seat Evaluation Tool) i en fart av 16 km/h. Trots den låga hastigheten visar försöken de stora krafter som övre delen av kroppen utsätts för och risken för whiplashskador i nacken. Testet utfördes på VTI i Linköping.

Idén till att utveckla en kvinnlig krockdocka fick hon redan som doktorand inom trafiksäkerhet på Chalmers tekniska högskola i slutet av 1990-talet. Arbetet har dock tagit tid.  För tio år sedan kunde hon tillsammans med forskare vid bland annat Chalmers visa upp en datormodell av en krockdocka av en genomsnittlig kvinna och en första prototyp som byggde på en manlig docka.

Prototypen blev omskriven i media men ledde inte till några nya krav från samhällets sida eller nya initiativ från industrin. Forskarna fortsatt att utveckla datormodellen men först med det nya EU-projektet blev det möjligt att fortsätta arbetet med den fysiska modellen, förklarar Astrid Linder.

– Finansieringen har varit den största utmaningen.  Kunskapen finns ju. Vi kan utveckla kvinnliga krockdockor på samma sätt som vi utvecklar manliga.

Utformad efter kvinnans kropp

Både den nya och den tidigare krockdockan är gjorda för att testa hur bra bilsätet skyddar vid lågfartsolyckor bakifrån. Styvheten i dockans nacke och ryggrad är utformade för att motsvara en typisk kvinnlig kropp. Kvinnor har till exempel svagare nackmuskler än män och kvinnors överkropp har en lägre tyngdpunkt.

Astrid Linder berättar att den nya dockan har fått stor uppmärksamhet, framför allt utanför Sverige, och den här gången hoppas hon på en förändring så att kvinnliga krockdockor blir standard på samma sätt som manliga krockdockor.

– Skadestatistiken visar att det här behövs och vi som kunder borde kunna välja de bilar som har de bästa skyddssystemen för alla i bilen.

Långsam process att ändra regelverk

Men att ändra de internationella regelverk som styr typgodkännandet av nya bilar är en långsam process.

I de fall som testen kräver en mindre docka används en nerskalad version av en manlig docka i passagerarsätet. Syftet är att den ska representera en väldigt liten person. På motsvarande sätt används en uppskalad manlig docka som representerar en väldigt stor person.

– Men lika lite som den stora mannen representerar den manliga delen av befolkningen så representerar den lilla den kvinnliga delen, säger Astrid Linder.

Mannen är norm

Så länge mannen är norm går det inte att utvärdera hur säkra nya bilar är för kvinnor. Först i efterhand går det att utläsa av skadestatistiken. Här kan det finnas stora skillnader mellan bilmärken som i sin tur kan bero på hur de enskilda biltillverkarna arbetar med säkerhetsfrågorna.

Hur lång tid kommer det då att ta innan samhället ställer krav på att krocksäkerheten utvärderas på samma sätt för både män och kvinnor?

– Det kan gå snabbt eller så händer ingenting alls.  Det händer bara om vi vill att det ska hända, säger Astrid Linder.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor