Högre lägstalöner kan minska återfall i brott

Av dem som frigavs från fängelse eller fick sitt straff verkställt inom frivården 2020 återföll 32 procent i brott inom tre år, enligt Kriminalvårdens statistik. Så vad kan svenska politiker och myndigheter göra för att minska risken för att dömda personer ska återfalla i brottslighet? 

Det finns inga enkla svar, men några åtgärder har starkare evidens än andra – det visar nationalekonomen Randi Hjalmarsson i en ny forskningsrapport, publicerad av föreningen SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle. Genom så kallade kvasiexperiment, alltså experiment som baseras på en variation som har råkat uppstå mellan jämförbara grupper, kan forskare jämföra utfallet.

Registrering i en dna-databas leder till färre återfall, visar forskning från Norge och USA. Men dna-registreringen verkar inte minska återfall bland sexualförbrytare, i alla fall inte i USA, där sådana studier har gjorts.

När det gäller personer som har dömts för mindre allvarliga brott kan elektronisk övervakning i hemmet vara bättre än fängelse för att hindra återfall. Det visar bland annat en svensk studie som nyligen publicerades i Journal of Quantitative Criminology.

– Många faktorer påverkar återfall i brott: sannolikheten att åka fast, upplevelsen av sanktioner, och möjligheter på arbetsmarknaden. Som samhälle bör vi inte fokusera på bara en av dessa faktorer, skriver Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet och ledamot i Kriminalvårdens vetenskapliga råd, i en mejlintervju.

De senaste åren har det lagts fram många politiska förslag om straffskärpningar, även för unga brottslingar. Hur längre straff påverkar risken för återfall i brottslighet ger forskningen inget entydigt svar på.

Det är inte bara fängelsetiden i sig som kan påverka utfallet efteråt, utan också olika behandlingsmetoder och relationen till medfångar. Rapporten lyfter fram att bättre fängelseförhållanden minskar återfall i brott.

– Det är viktigt att fängelseförhållandena inte försämras i takt med antalet intagna på fängelser ökar i Sverige, skriver Randi Hjalmarsson.

En faktor som lyfts fram i rapporten – men mer sällan i debatten – är möjligheten för brottsdömda personer att försörja sig efter frigivningen. Här visar forskningen på flera samband:

Men exakt hur sambanden ser ut just i Sverige, och vilka åtgärder som behövs, är inte helt klarlagt, konstaterar Randi Hjalmarsson.

– Jag tror att vi har mycket att lära oss i en svensk kontext: Vilken effekt har brottsbelastning på sysselsättning och lön? Diskriminerar företag arbetstagare som förekommer i brottsregistret och varför? Påverkar anställning återfall i Sverige?  Mycket av min nuvarande forskningsagenda handlar om dessa frågor.