Klimakteriebehandling via huden får tummen upp – trots risker
Gel, spray och plåster mot klimakteriebesvär får tummen upp av forskare vid Uppsala universitet. Samtidigt varnar Läkemedelsverket för att behandling via huden i sällsynta fall kan ge hormonstörningar – hos husdjur och barn i kvinnans närhet.

Det blir allt vanligare att få östrogenbehandling via huden i form av plåster, sprej och gel.
Bild: Getty images
Klimakteriebesvär har behandlats med hormoner sedan 1970-talet. I början av 2000-talet sjönk användningen efter att en vetenskaplig studie hävdat att det fanns en ökad risk för både bröstcancer och hjärt-kärlsjukdom. Studien kritiserades senare för att vara missvisande – bland annat för att kvinnorna som inkluderats var över 60 år när de påbörjade behandlingen.
Sedan dess har det utvecklats många nya preparat – men en viss rädsla för hormonbehandlingar lever kvar.

Bild: Mikael Wallerstedt
Rädsla för hormonbehandling
Nu har forskare vid Uppsala universitet kartlagt riskerna vid sju vanliga hormonbehandlingar mot klimakteriebesvär.
– Det finns för lite forskning runt de nyare läkemedlen. Vi ville ta reda på vad det finns för risker med preparaten – och göra kvinnor medvetna om dem så att de kan göra ett medvetet val, säger Åsa Johansson, forskargruppsledare på institutionen för immunologi, genetik och patologi och Scilifelab vid Uppsala universitet.
Kombination av östrogen och gestagen vanligast
I studien, som har publicerats i BMJ, följdes 77 000 kvinnor mellan 50 och 58 år som hämtat ut ett recept på hormonpreparat mellan år 2007 och 2020. Gruppen jämfördes med över 800 000 icke-användare.
Vanliga besvär i klimakteriet
- Värmevallningar och svettningar.
- Snabba humörsvängningar.
- Nedstämdhet.
- Sömnproblem.
- Torra slemhinnor, framför allt i slidan men även i ögon, näsa och hals. Urinvägsbesvär.
- Kroppens fettfördelning förändras.
- Minskad sexlust.
Källa: 1177
Den vanligaste behandlingen i Sverige är tablettbehandling med östrogen i kombination med gestagen. Enligt studien ökar preparaten risken för blodpropp, inklusive djup ventrombos – en blodpropp som kan lossna och hamna i lungan. Om tusen kvinnor börjar med behandling med kombinationspreparat kommer sju extra personer att drabbas.
– Läkarna måste överväga riskerna. Man skulle också kunna försöka identifiera personer med hög risk med ett genetiskt test, säger Åsa Johansson.
Hormonbehandling via huden
Att i stället för tabletter få östrogenbehandling via huden i form av plåster, sprej och gel har blivit allt vanligare. Det verkar, enligt studien, inte ge några allvarliga biverkningar på hjärta och kärl.
– Vi upptäckte inte någon ökad sjukdomsrisk med de produkterna, säger Åsa Johansson.
Bekräftar tidigare studier
Angelica Lindén Hirschberg, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet, har läst studien och tycker att det är positivt att behandling via huden inte kopplas till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom eller blodpropp. Samtidigt påpekar hon att detta är en registerstudie och att man därför inte kan dra några säkra slutsatser om orsakssamband.
– Det högsta vetenskapliga värdet har ju dubbelblindade randomiserade studier. Men jag tycker ändå att studien är intressant och viktig, framför allt för läkare. Samtidigt är resultaten de förväntade och bekräftar till stora delar tidigare studier, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Internationellt förs diskussioner om att man borde använda mer plåster, gel och spray, i stället för tabletter, berättar Angelica Lindén Hirschberg.
– I riskgrupper brukar man rekommendera det. Man skulle kunna tänka sig att föreslå dessa läkemedel i första hand mer generellt, säger hon.
Hormonrubbningar hos barn
Samtidigt har Läkemedelsverket informerat om att just hormonbehandling som ges via huden i sällsynta fall skulle kunna ge biverkningar i form av hormonrubbningar hos människor och djur som kommer i kontakt med användaren. Läkemedelsverket har under de senaste åren mottagit 16 rapporter om misstänkta biverkningar hos katter, hundar och barn som har blivit indirekt utsatta. Läkemedelsverket efterlyser fler rapporter om biverkningar.
– Det finns en liten risk för överföring med spray och gel, men knappast med plåster. Därför är det viktigt att följa bruksanvisningen för preparaten, säger Angelica Lindén Hirschberg.

Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer
Ökad risk för stroke – men minskad risk för bröstcancer
Av alla preparat sticker läkemedlet Tibolon, som ges i tablettform, ut negativt i studien då det kopplas till en ökad risk för stroke. Läkemedlet är dock ovanligt: 2018 behandlades totalt 1 000 svenska kvinnor med preparatet. Enligt forskarnas beräkningar kan detta ha orsakat att en av dem fick antingen en stroke eller hjärtinfarkt.
Är inte underlaget för litet för att dra den slutsatsen, särskilt eftersom de som fick tibolon dessutom hade en högre snittålder?
– Vi tycker att vi kan säga detta eftersom vi har tittat på så många års användning, säger Åsa Johansson.
När studien släpptes i slutet av november 2024 ville Åsa Johansson att tibolon skulle tas ur bruk. Nu har hon ångrat sig och menar att det i vissa fall kan finnas anledningar till att fortsätta föreskriva det.
– Jag vill inte säga att det är jättefarligt, det är viktigt att väga in de positiva effekterna. För det finns fördelar med tibolon – andra studier har visat att det minskar risken för bröstcancer. Så användningen skulle också kunna rädda liv, säger hon.
”Det enda preparatet som visar på ökad sexlust”
Inte heller Angelica Lindén Hirschberg tycker att man ska ta bort tibolon, trots de ökade riskerna för stroke.
– Tibolon är en väldigt liten produkt i Sverige. Den innehåller lite manligt könshormon och det är logiskt att man ser den här skillnaden på hjärt-kärlsjukdom. Men jag tycker inte att man ska ta bort preparatet, det är att gå för långt. Det är det enda som har visat på ökad sexlust. Men jag tror att läkare måste tänka särskilt på vem de förskriver det till, säger hon.