Nu är vi 8 miljarder på jorden

Jordens befolkning passerade 8 miljarder den 15 november 2022. Men tillväxten stannar av och enligt en ny beräkning kan toppen nås redan på 2050-talet.

Publicerad

I början av 2023 väntas Indien gå om Kina och bli världens folkrikaste land. Bilden är från en marknad i Bangalore, Indien.
Bild: Getty images

FN har deklarerat att jordens befolkning når 8 miljarder den 15 november 2022, 12 år efter att 7-miljardersstrecket passerades.

Bakom ökningen ligger bättre tillgång till hälsovård och hygien och ett ökat näringsintag som bidrar till att medellivslängden i världen ökar. År 2019 låg genomsnittet på 73 år, en ökning med nio levnadsår sedan 1990. Till 2050 väntas medellivslängden öka till 77 år enligt FN:s senaste befolkningsrapport som kom i somras.

Ökningstakten minskar

Även om vi blir allt fler så minskar ökningstakten, något som F&F tidigare rapporterat om. Avgörande för hur befolkningskurvan kommer att se ut framöver är barnafödandet i världen.  Siffror för 2021 visar att genomsnittskvinnan föder 2,3 barn under sin livstid. Enligt FN kommer siffran att sjunka till 2,1 barn år 2050. Det är en stor minskning jämfört med 1950 då genomsnittet låg på fem barn per kvinna.

FN räknar med att världens befolkning kommer att fortsätta växa för att nå en topp på omkring 10,4 miljarder under 2080-talet. Andra studier pekar på att kurvan toppar tidigare och på en lägre nivå. Beräkningar från The Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME) i Seattle, USA, visar till exempel att befolkningen stannar på 9,7 miljarder år 2064.

En annan studie, publicerad av Romklubben i boken Earth for All med bland andra forskare från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, räknar med att befolkningen når en peak på 9 miljarder redan på 2050-talet.

– Vi är mer optimistiska än FN som flera gånger justerat ner sin prognos, säger David Collste som arbetar med befolkningsmodellen på Stockholm Resilience Centre.

Kvinnors utbildning avgör

Flera faktorer bidrar till att befolkningen i modellen når toppen redan på 2050-talet. De viktigaste är att den goda ekonomiska utvecklingen i delar av världen ger kvinnor tillgång till utbildning och sjukvård, inklusive möjligheter till familjeplanering, samt att allt fler söker sig till städer.

– När man bor i en stad minskar incitamentet att skaffa fler barn, säger David Collste.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Befolkningsökningen är ojämnt fördelad geografiskt. Ökningen sker framför allt i delar av Asien och Afrika. Hälften av ökningen fram till 2050 kommer enligt FN att koncentreras till åtta länder: Kongo, Egypten, Etiopien, Indien, Nigeria, Pakistan, Filippinerna och Tanzania.

Indien går om Kina

I början av 2023 väntas Indien gå om Kina och bli världens folkrikaste land. Medan befolkningen i Indien växer så kommer den att börja minska i Kina, något som kan ske redan nästa år. Även i västvärlden går trenden mot en minskning.

Med ökad befolkningen ökar också trycket på jordens resurser. Fler människor innebär att mer land tas i anspråk för matproduktion, högre vattenförbrukning och ökade utsläpp. När det gäller utsläppen är sambandet dock inte linjärt, påpekar David Collste.

– När människors inkomst närmar sig genomsnittet i världen, cirka 15 000 dollar per år, sker en frikoppling. Efter det ökar inte utsläppen per person lika mycket.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag

Det största problemet är därför nödvändigtvis inte en växande befolkning i Afrika menar han.

– Vi i västvärlden har ett mycket större klimatavtryck och behöver bland annat elektrifiera, använda mindre gödsel inom jordbruket och äta mer vegetarisk kost. Samtidigt är det viktigt att stötta kvinnors frigörelse och jämställdhet över hela världen.

Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor