Nu kan fördelarna med medelhavskost visas på molekylnivå

De flesta är bekanta med uppfattningen att omättat fett är hälsosammare än mättat fett, det vill säga att olivolja och nötter är nyttigare än smör och grädde. Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar till exempel en diet rik på omättade fetter eftersom den är kopplad till en lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

– Problemet med dessa rekommendationer är att de är baserade på observationsstudier i vilka man ser att människor som äter mer omättade fetter generellt är hälsosammare. Svagheten med studietypen är att den inte berättar huruvida relationen mellan kosten och hälsan är kausal eller inte, säger Clemens Wittenbecher, huvudförfattare till en ny studie om kopplingen mellan kost och hälsa från Chalmers tekniska högskola och German Insitute of Human Nutrition.

För att studera huruvida det är ett verkligt orsakssamband använde forskarna i Chalmers-studien data från en 16 veckor lång randomiserad kontrollstudie. I den delades studiedeltagarna in i två grupper. Den ena fick en kost rik på mättade fetter medan den andra huvudsakligen fick sitt energiintag i form av omättade fetter.

– Sedan använde vi en teknik kallad lipidomik i vilken man genom blodprov analyserar testpersonernas lipider, det vill säga fettmolekyler, säger Clemens Wittenbecher. 

Lipidomik gör det möjligt att direkt identifiera och kvantifiera förändringen av fettsammansättningen i blodet. Fördelen med att följa lipider i stället för andra hälsomarkörer som exempelvis kolesterol, är att de förändras mer direkt till följd av kostvanor, förklarar Clemens Wittenbecher.

Det visade sig att 45 lipider förändrades signifikant till följd av vilken typ av fett som en deltagare konsumerade. Datan sammanställdes i en poängtabell kallad multilipid score, MLS, där en högre poäng innebär hälsosammare nivåer av blodfetter i kroppen. För att sedan se om MLS-måttet var robust och generaliserbart applicerade forskarna det på hälsodata från andra studier.

– Vi analyserade blodproven från deltagare i två stora observationsstudier där man under flera år följt tusentals människors kostvanor och hälsotillstånd. Det visade sig att ett gynnsamt MLS-värde – alltså låga koncentrationer av mättade fetter i blodet – var starkt förknippat med en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ två. 

I ett sista steg använde forskarna MLS-måttet för att se om det kan finnas individer som har extra stor nytta av att lägga om sin kost. Forskarna analyserade data från en interventionsstudie där en testgrupp tilldelades medelhavsdieten. Blodproverna från studien visade att de personer som i början av studien hade ogynnsamma MLS-nivåer hade mest nytta av att lägga om sin kost. Bland annat minskar det risken att utveckla typ 2-diabetes.

− Genom att använda lipidomik och koppla ihop resultatet från randomiserade kontrollstudier med strikt kontrollerad kost, med långsiktiga studier som mäter förekomst av specifika sjukdomar, kommer vi längre i förståelsen för hur kosten påverkar vår hälsa.