Påvens sigill kan avslöja var gotlänningarna höll ting

Ett sigill från 1300-talet och en hundra år yngre stämpel hittades
bara meter ifrån varandra vid Roma kungsgård. Det stöder en teori om
exakt plats för det gamla gotländska gutnaltinget.

Publicerad

Ett sigill från en så kallad påvebulla.
Bild: Raymond Hejdström

Till gutnaltinget samlades gotlänningarna för att fatta viktiga beslut. Nu kan det sigill som hittades i höstas ge en ledtråd till den fysiska platsen.

Sigillet har varit fäst vid en bulla – en kungörelse – enligt experter utfärdad av påve Johannes XXII (cirka 1244–1334). Bara en liten bit bort fann arkeologerna en sigillstamp – den spegelvända metallstämpel som tryckes in i en bit varmt vax för att försegla brev. Det tillhörde en man som också hette Johannes, förmodligen en präst med högreståndsanor.

– Sigillstampen från 1400-talet och det påvliga sigillet hittades bara tio meter ifrån varandra – fast det skiljer hundra år mellan dem. Det stödjer min hypotes om att gutnaltinget haft en anläggning här, säger arkeologen Majvor Östergren.

Fynd vid Roma kungsgård

Fyndplatsen är belägen några hundra meter från Roma kungsgård mitt på Gotland. Den föregicks av ett cistercienserkloster, det första klostret på ön.

– Vi sökte just där eftersom platsen markeras på kartor från 1700-talet som ett impediment i åkern, med ruiner efter stenhus och andra monument. Troligen togs de bort när kungsgården byggdes på 1700-talet, säger Majvor Östergren.

Utgrävningarna på platsen görs som ett led i Romaprojektet, som Majvor Östergren sedan 2014 är med och leder, i regi av Gotlands museum. Syftet är att försöka hitta just den gamla tingsplatsen, som i Gutasagan kallas gutnaltinget, men från medeltiden kallas landstinget. Att det hölls i Roma är välkänt, men inte den exakta platsen.

Funnit många gamla mynt

Tidigare har mynt från 1000-talet och framåt hittats nära platsen, och spår av omfattande metallbearbetning under medeltiden. Bland fynden finns många smältor med koppar, bly och legeringar. I vissa finns även kopparhaltigt silver.

Myntfynden upphör från början av 1620-talet, vilket sammanfaller med den tidpunkt då danske kung Kristian IV 1624 flyttade tinget från Roma till Visby. Även det stärker hypotesen om att tingsplatsen har hittats, påpekar Majvor Östergren. Kanske fanns sigillen i tingets arkiv?

Merparten av det stora fyndmaterialet har ännu inte analyserats, till följd av pengabrist.

Gotland och Roma – platser av vikt

Oavsett vem som var adressat till brevet med bullan så understryker fyndet både Gotlands och Romas betydelse vid tiden. Ett annat sigill, från samma påve, hittades på 1930-talet utanför det medeltida Visby. Påven tycks ha varit ganska aktiv i sina kontakter med Skandinavien under första halvan av 1300-talet, enligt statsheraldiker Henrik Klackenberg, medeltidsarkeolog specialiserad på mynt och sigill.

Bara åtta arkeologiska fynd av sigill från påvebullor har tidigare hittats i Sverige: i Lomma, Sigtuna, Alvastra kloster, Tornby, Skara och Visby, samt två i Historiska museets samlingar med okänd fyndort.

I Riksarkivets samlingar finns åtskilliga påvliga brev med sigill, bland dem flera från påve Johannes XXII. Sigillet i Lomma från senast 1153 är det äldsta bevarade fysiska beviset på kontakten mellan påvedömet och Norden.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor