”Ryssland hotar hela världens rättsordning”

Inger Österdahl

Det är inte bara den europeiska säkerhetsordningen som är hotad. Rysslands krig mot Ukraina är ett hot mot hela världens säkerhetsordning, skriver Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala universitet.

FN:s högkvarter i New York.
Bild: Getty images

Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

Det talas mycket om den europeiska säkerhetsordningen i dessa dagar och det är fullt förståeligt. Mindre förståeligt är varför det talas så förhållandevis lite om den globala säkerhetsordningen.

Rysslands krig i Ukraina strider nämligen inte bara mot den europeiska säkerhetsordningen utan mot den globala säkerhetsordningen i form av FN-stadgan från 1945. Alla grundläggande normer om mellanstatlig samlevnad i den europeiska säkerhetsordningen finns redan i FN-stadgan från 1945. Det är alltså inte bara Europas utan hela världens rättsordning som är hotad.

Flaggro vajar mot blå himmel framför byggnad
FN:s högkvarter i New York.
Bild: Getty images

Globalt rättesnöre

FN-stadgans särskilda betydelse som globalt rättesnöre illustreras av regeln i stadgan som säger att i händelse av konflikt mellan medlemmarnas förpliktelser enligt FN-stadgan och medlemmarnas förpliktelser enligt någon annan internationell överenskommelse, så ska förpliktelserna enligt FN-stadgan gälla. Bortsett från den juridiska poängen finns en mer allmän poäng med att betona existensen av just en global säkerhets- eller rättsordning som är lika förpliktande för alla stater överallt.

Säkerhets­ordningen

  • Den europeiska säkerhetsordningens ramar utgörs av Helsingforsöverenskommelsen mellan Sovjetblocket och Väst från 1975, samt av Parisstadgan från 1990, fortfarande mellan Sovjetblocket och Väst men nu med ett starkare inslag av demokrati och mänskliga rättigheter.
  • Sedermera omvandlades och institutionaliserades den så kallade Helsingforsprocessen till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Organisationen grundades formellt 1994 och har i dag 57 medlemsstater.
  • Den europeiska säkerhetsordningens motsvarighet på det globala planet är FN-stadgan 1945. FN har i dag 193 medlemsstater.

Alternativet vore en regionaliserad rättsordning där särskilda regler gäller i olika delar av världen ofta dominerade av en regional stormakt. Intressesfärer och nära utland har vi hört talas om alldeles tillräckligt.

FN-stadgans regler om fredlig mellanstatlig samlevnad har inte alltid följts till punkt och pricka av alla medlemsstater sedan 1945. Det är emellertid svårt att tänka sig ett mer flagrant och ogenerat brott mot FN:s mest grundläggande bud än det Ryssland gör sig skyldigt till genom invasionen i Ukraina. ”Militär specialoperation” och ”befrielse” från ”nazisterna” av, den uppenbarligen helt ovilliga, befolkningen framstår inte som seriöst menade ansträngningar att ens försöka rättfärdiga folkrättsbrottet. Om något får de uppenbara lögnerna brottet att framstå som ännu allvarligare.

Förbud mot våldsanvändning

Alla länder i världen är inte lika upprörda som vi i väst; det borde de vara med tanke på vad följderna kan bli av en kraftigt rubbad världsordning, med bara förlorare som följd.

Själva kärnan i FN-stadgan är förbudet mot mellanstatlig militär våldsanvändning och naturligtvis mot att med våld erövra nytt territorium. Enligt artikel 2 punkt 4 i FN-stadgan ska alla medlemmar ”i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på annat sätt oförenligt med Förenta Nationernas ändamål”.

Det tål att påminna sig om att FN kom till stånd mot bakgrund av två världskrig och därmed som en reaktion just på aggression och länders försök att lägga främmande territorier och befolkningar under sig. Att rädda kommande släktled undan krigets gissel är FN:s överordnade syfte. Erövringskrig skulle inte längre förekomma.

Varje land är suveränt

FN grundar sig vidare på principen om samtliga medlemmars suveräna likställdhet. Varje land är suveränt i bemärkelsen att det bestämmer över sig självt och alla länder är formellt likställda, det vill säga har samma ställning i rättsordningen oavsett om de är stora eller små.

I Ukrainas specifika fall tillkommer också Budapestavtalet om säkerhetsgarantier – The Budapest Memorandum. Det slöts 1994 mellan Ukraina, Ryssland, Storbritannien och USA med det uttryckliga syftet att garantera Ukrainas säkerhet, mot att Ukraina avstod sina kärnvapen och tillträdde icke-spridningsavtalet som icke-kärnvapenstat. Till Budapestavtalet och dess säkerhetsgarantier anslöt sig sedermera även Frankrike och Kina.

Inger Österdahl

Professor i folkrätt vid Uppsala universitet.
Bild: Mikael Wallerstedt

Respektera Ukrainas oberoende

I punkt 1 i Budapestavtalet står att Ryssland, Storbritannien och USA respekterar Ukrainas oberoende och suveränitet och existerande gränser. I punkt 2 bekräftar Ryssland, Storbritannien och USA sin skyldighet, som vi känner igen från FN-stadgan, att ”avhålla sig från hot om eller bruk av våld mot Ukrainas territoriella integritet eller politiska oberoende”. Likaså kommer ”inga av deras vapen någonsin att användas mot Ukraina, utom i självförsvar eller på annat sätt i enlighet med Förenta Nationernas stadga”. Rysslands anfallskrig mot Ukraina sker varken i självförsvar eller på annat sätt i enlighet med FN-stadgan.

Våldsförbudet öppnar FN-stadgan, på förekommen anledning, och utgör fundamentet i den moderna globala rättsordningen. Det grundläggande budet står nu på spel och världen balanserar på en knivsegg. I bästa fall återgår den globala säkerhetsordningen till sitt ursprungliga FN-läge. Om inte, lär vi snart inte ha någon europeisk säkerhetsordning kvar heller.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor