Stereotyper styr missbruksvård

Social situation, ålder och kön påverkar hur ett missbruk uppfattas av vårdpersonal. Det visar en studie vid Stockholms universitet, där 30 anställda inom landstingets och socialtjänstens missbruksvård fått diskutera sitt arbete i mindre grupper.

Publicerad
Förutfattade meningar om patienten riskerar att prägla vårdpersonalens bedömning.

– Många sa att deras uppfattning av kvinnliga patienter kunde påverkas av föreställningen om att kvinnor är mer psykologiskt och biologiskt sårbara än män, säger Eva Samuelsson, doktorand på Institutionen för socialt arbete och Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, vid Stockholms universitet.


Hennes studie visar även att narkotikakonsumtion, oavsett omständigheterna, klassas som mer allvarlig än alkoholkonsumtion.
 

Att deltagarna tillsammans reflekterade kring risker med ett stereotypt förhållningssätt tycker Eva Samuelsson tyder på att diskussioner skulle gynna arbetet, och minska risken för fördomar i patientbemötandet.
– Det satsas väldigt mycket på missbruksvård i Sverige, men man borde också se till att personalen har tid att utvärdera bedömningar och insatser, säger Eva Samuelsson.
Trots att det kan finnas risker med att en vårdanställd har stort tolkningsutrymme tycker hon inte att bedömningsarbetet ska regleras för hårt.
– Vården ska självklart vara rättssäker, men det måste finnas utrymme för den anställde att tolka, säger hon.


En annan slutsats är att landsting och socialtjänst bör samverka mer. Trots en lagändring 2013 om att ökat samarbete är arbetet fortfarande relativt uppdelat.
 Landstingets missbruksvård fokuserar framförallt på medicinska insatser medan socialtjänsten arbetar mer med psykosocial behandling.
– Antabus är till exempel inte särskilt verksamt om medicinen inte kombineras med ytterligare stöd. Fem minuters samtal med en sjuksköterska i samband med att patienten hämtar medicinen kan räcka, säger Eva Samuelsson.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor