Storsatsning ska förklara Ölands guldålder

Ett arkeologiskt jätteprojekt ska utforska Ölands guldålder från 300- till 700-talet och sätta Ölands fornborgar i ett större sammanhang.

Publicerad
Eketorps borg

Eketorps borg är en av de mest kända fornborgarna på Öland. Den uppfördes på 300-talet och byggdes ut på 400-talet. Ett par hundra år senare övergavs borgen.
Bild: Kevin Cho, Wikimedia, CCBY-SA

Under några århundraden i mitten av järnåldern strömmade mängder av guld in i nuvarande Sverige från det sönderfallande Romarriket. Mycket samlades på Öland, vilket kan ha bidragit till konflikter på ön – som massakern på Sandby borg i skarven mellan 400- och 500-talen. Borgen har grävts ut sedan 2011 och kvarlevorna efter ett trettiotal mördade individer har påträffats.

Arkeologer ska nu försöka reda ut skeendena i ljuset av händelser i omvärlden. 500-talets första hälft präglades av politiska omvälvningar, klimatkatastrofer med två förödande vulkanutbrott 536 och 542, samt den justinianska pesten som drabbade Europa hårt ungefär samtidigt.

Kerstin Lidén, professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet.
Bild: Stockholms universitet

Asatron får fäste

Över hela Sverige och Europa har det lämnat spår med bygder som överges och nya som tas upp. Samtidigt får en ny religion – asatron med Odenkulten i centrum – och en maktstruktur med tydlig skiktning fäste i samhället.

– Vi vill försöka förstå hur människor har reagerat i tider av kris med väpnad konflikt, epidemier och klimatchocker. Öland är väldigt bra att studera för att det är så väl avgränsat, i andra områden kan det finnas mycket annat som påverkar, säger professor Kerstin Lidén vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Arklab, vid Stockholms universitet.

Hon ska leda ett åtta år långt tvärvetenskapligt projekt om Ölands guldålder.

– Vi kommer att göra många olika typer av analyser. Men allt bygger på grundläggande arkeologi, där vi söker material som ger oss precisa dateringar, som till exempel sädeskorn.

Hamnar och borgar ska undersökas

En prioritet är att utforska Ölands fornborgar. Bara ett fåtal av de totalt nitton borgarna har undersökts arkeologiskt. Detsamma gäller öns hamnar, trots att sjöfarten alltid har varit mycket viktig för Öland är det först från medeltiden som det finns några större kunskaper.

– Vi ska börja med att inventera borgarna med lidar (ljusradar), georadar och magnetometer. Vi hoppas kunna identifiera hus och se om det finns flera byggnadsfaser, säger Kerstin Lidén.

Ölandsprojektet

  • Projektet ”Kris, konflikt och klimat – samhällsförändring i Skandinavien år 300–700” har fått finansiering av Riksbankens jubileumsfond med 43 miljoner kronor.
  • Det samlar en rad mycket namnkunniga forskare. Bland andra deltar arkeologerna Helena Victor från Kalmar läns museum och Ludvig Papmehl-Dufay från Linnéuniversitetet, som tillsammans har lett utgrävningar i Sandby borg, samt Jan-Henrik Fallgren som forskar på Ölands fornborgar.
  • Andra medverkande är arkeologerna Sven Isaksson, Lena Holmquist och Sven Kalmring vid Stockholms universitet som nyligen lett flera säsongers grävningar på Birka.
  • Från Stockholm deltar även arkeobotanisten Matti Leino, dna-forskaren Anders Götherström och Gunilla Eriksson, som gör isotopanalyser. Osteologen Anna Kjellström medverkar också, tillsammans med kollegan Klara Alfsdotter från Linnéuniversitetet.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor