”Sverige behöver ett digitalt lantmäteri”

Tänk dig att du en tidig morgon sätter på dig dina AR-glasögon och kliver ut genom dörren. Ute på gatan ser du att lacken på din bil skiftar färg, och hör ett nytt vassare motorljud i öronsnäckorna. På vägen till jobbet ser du att en affisch med reklam på en husvägg har uppdaterats, och att en digital hastighetsskylt är förändrad – samma plats, nya regler. Allt detta kan du uppleva som om det vore en fysisk del av din omgivning, fast det bara är ett digitalt lager ovanpå verkligheten.

Det är lätt att tro att virtual reality (VR) är framtiden. Men vi ska inte glömma att den riktiga ”killer-appen” är augmented reality (AR), en ”förstärkt verklighet” där datorernas världar kommer ut i vår fysiska verklighet i stället för att vi försvinner in i en virtuell.

Denna förstärkta verklighet är just nu ett juridiskt och praktiskt tomrum. Digitala objekt, bilder, ljud och snart även känsel, lukt och smak blir en lika självklar del av våra hem, gator och gemensamma utrymmen som fysiska prylar. Men vem ska avgöra vem som får ”visa” vad på en given plats? Hur ska vi garantera att inte städerna översvämmas av digitala reklamskyltar, eller att ens privata sfär invaderas av oönskade upplevelser?

Min övertygelse, baserad på många års forskning inom cybersäkerhet och digitala samhällsfrågor, är att vi nu behöver ett ”digitalt lantmäteri”. I dag finns Lantmäteriet, en myndighet med rötter i 1600-talet som registrerar och fastställer ägande av fastigheter och mark. Nu behöver vi också en tydlig infrastruktur och klara regler för digitalt ägande och rättigheter kopplat till användning av digitala artefakter, och digitala egenskaper på fysiska artefakter.

Sverige har en lång tradition av innovativa och stabila myndigheter, och en världsledande digital infrastruktur. Detta – tillsammans med kompetenta aktörer som Internetstiftelsen och Lantmäteriet – ger oss goda förutsättningar att ta täten i den här frågan.

Utvecklingen inom förstärkt verklighet kan ha många goda effekter, bland annat genom att minska konsumtionens avtryck på miljön. Enligt statistikmyndigheten SCB har konsumtionen av kläder i Sverige ökat med närmare 30 procent under det senaste decenniet, och FN:s miljöprogram rapporterar att den globala klädproduktionen nu är dubbelt så stor som år 2000. Detta frestar hårt på klimatet och våra naturresurser.

Självklart vill vi fortsätta njuta av livets goda. Men det är hög tid att hitta nya sätt att uttrycka identitet, status och personliga preferenser utan att det kostar massor i fysiska råvaror och transporter. AR-tekniken kan bli en del av lösningen – genom att ersätta många av våra fysiska inköp med digitala upplevelser.

Tekniken är faktiskt nära att möjliggöra sådant som att ladda ner nya tapeter till ditt vardagsrum, förändra färgen på din väska med en handrörelse eller uppdatera bilens utseende digitalt i stället för att köpa en ny.

Den digitala tekniken kan kraftigt minska vårt klimatavtryck. Men då krävs det att rättigheter för att visa eller göra andra manifesteringar i den förstärkta verkligheten är tydligt reglerade. Annars blir det rena rama vilda västern.

Lagstiftaren är för sen på bollen vad gäller artificiell intelligens AI. Låt oss vara ärliga – vi har inte kontrollen vad gäller AI. På AR-området löper vi samma risk. Utan en samlad reglering är risken stor att en handfull globala teknikjättar sätter spelreglerna för hur vår gemensamma digital-fysiska värld utformas. Företaget Meta har i dagarna tillkännagivit en historiskt stor satsning på AR – över tusen miljarder kronor. Inte miljoner – miljarder! Det finns bara en värld: vår fysiska värld, och den kommer nu förstärkas med – eller, om inget görs, förfulas av – digitala manifestationer. Jag tror att tre åtgärder är viktiga för att hålla ordning på utvecklingen inom AR:

Det här är något för en statlig utredning att ta tag i. Sverige kan sätta en global standard om vi lyckas gå i bräschen och visa hur ett digitalt lantmäteri kan fungera i praktiken. Tänk vilken konkurrensfördel – att som första land erbjuda en robust juridisk och teknisk infrastruktur för AR, redo att skalas upp i hela Europa och världen.

Gör vi inget, väntar en virvelvind av rättsliga gråzoner och oklara ägandeförhållanden när AR exploderar i popularitet de kommande åren. Vi borde ha lärt oss av AI-vågen att det är farligt att stå vid sidlinjen och titta på. Låt oss i stället kliva fram och visa att hållbarhet, nyfikenhet och innovation kan gå hand i hand.