Tiden ute för FN-mål om biologisk mångfald

Med en ny modell kan forskare räkna ut förlusten av biodiversitet för olika arter och på olika platser. Den har redan visat att det kan vara för sent för några av FN:s mål om att skydda den genetiska mångfalden.

Publicerad
mangroveträsk vid vattenytan

Forskarna oroar sig främst över förlusten av biologisk mångfald i tropikerna.
Bild: Getty images

Förra året föreslog FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) ett nytt globalt ramverk för att minska den stora förlusten av biodiversitet. Ett av de mest ambitiösa målen var att skydda 90 procent av den genetiska mångfalden för samtliga arter till år 2030.

Men redan nu kan det vara för sent att uppfylla det målet, enligt ny forskning publicerad i tidskriften Science.

– Vi blev inte förvånade. Över 40 procent av jordens ekosystem har redan förändrats i grunden, säger Moisés Expósito-Alonso, evolutionsbiolog och genetiker vid Carnegie institution for science och Stanford university i USA, och den som har lett studien.

Stora risker i tropikerna

Många genetiskt olika individer i en population utgör en slags variationsreserv som gör arten mer motståndskraftig. Med en bred genpool finns troligtvis en eller ett par individer som sitter på exakt de egenskaper som krävs om nederbörden plötsligt minskar eller temperaturen ökar. På så sätt kan en mossa, en noshörning eller en fjäril anpassa sig till förändringar i livsmiljön.

Arter som i stället har förlorat det mesta av sin genetiska mångfald är betydligt mer sårbara. De riskerar att utrotas om de ställs inför samma utmaning.

– Det är fortfarande svårt att säga var i världen vi förlorar mest genetisk mångfald, eftersom så mycket data fokuserar på arter i USA och Europa. Jag är extremt orolig att den här förlusten är störst i tropikerna, där det finns fler arter och där var och en av dem kan vara mer genetiskt olika. Tyvärr är vi blinda för det, säger Moisés Expósito-Alonso.

Krävs mer forskning

I studien har han och hans forskarkollegor analyserat data från över 10 000 individuella organismer från 20 olika arter, och sammanställt i en populationsgenetisk modell. De menar att jordens växt- och djurliv kan tappa genetisk mångfald i snabbare takt än vad man tidigare har trott. Forskarna beskriver också utvecklingen som irreversibel.

På sikt kan deras matematiska verktyg utökas för att göra ungefärliga bevarandegenetiska prognoser för fler arter, men fortfarande krävs mer forskning.

– Vi måste förbättra vår förståelse av osäkerhet i dessa förutsägelser, när de fungerar och när de inte gör det, och hur förutsägelser varierar mellan arter och ekosystem. Då tror jag att våra resultat skulle kunna användas för att utvärdera och spåra de nya globala hållbarhetsmålen, säger Moisés Expósito-Alonso.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor