Uppsalaforskare frikänns från brott mot etikprövningslagen

I april 2020, när covidpandemin hade fått fäste i Sverige, erbjöd virologiprofessorn Åke Lundkvist och hans kollegor vid Uppsala universitet sina vänner och bekanta att ta ett snabbtest för att se om de hade antikroppar mot viruset.

Enligt åtalet handlade det om cirka 450 personer som testades och syftet var att de som ville skulle få svar på om de hade antikroppar, men också att se hur stor andel som hade antikroppar. Statistiken från provtagningen skulle kunna indikera huruvida det fanns en flockimmunitet i Stockholmsområdet.

Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, bedömde att testningen var forskning och eftersom det inte fanns någon godkänd ansökan från Etikprövningsmyndigheten gjorde Önep en åtalsanmälan. Åke Lundkvist har hela tiden hävdat att testningen inte var forskning och att den inte utfördes som en del av någon studie.

Nu har Uppsala tingsrätt prövat åtalet och den 30:e juni kom tingsrättens beslut: Åke Lundkvist frikänns från brott mot etikprövningslagen. Enligt domslutet är det inte styrkt att provtagningen var en del av ett forskningsprojekt. Tingsrätten anser inte heller att det är klarlagt att Åke Lundkvist har haft någon ledande roll i undersökningarna.

Systemet för etikprövning har kritiserats hårt från forskare, bland annat för att det anses vara svårtolkat och för att lagen inte skulle vara anpassad för forskning inom samhällsvetenskap och humaniora.

Många har också efterfrågat en förändring som gör att enskilda forskare inte ska kunna dömas till fängelse för att de utfört forskning som inte har godkänts på förhand av Etikprövningsmyndigheten.

I maj meddelade regeringen att en utredning ska tillsättas som ska föreslå förändringar av det nuvarande etikprövningssystemet.