Premium

Javisst skall lärarna ha 10 000 kr mer i månaden

Publicerad

Jag har, tillsammans med min kollega Hans Thunberg på KTH, ansvarat för Sveriges största gymnasielärarutbildning inom naturvetenskap under tio år. Programmet heter Civilingenjör och Lärare (CL) och är en kombinationsutbildning som ges tillsammans med Stockholms universitet. Av de examinerade studenterna väljer en knapp tredjedel lärarbanan i första hand. Det är ganska imponerande! Ty en nyutbildad lärare kan endast se fram emot en sisådär 22 000 kr i månadslön efter fem års studier. En erfaren gymnasielärare i 55 års-åldern når knappt upp till 28 000 kr. Dennes eventuella dotter, som just gått ut en civilingenjörsutbildning, har ungefär samma ingångslön i sitt första jobb.

Att Du sitter och läser den här bloggen beror sannolikt på att Du tyckte det var roligt med matematik och naturvetenskap i gymnasiet. Och sannolikt är det också att det var bra och engagerade lärare som inspirerade dig. Så var det också i många fall för våra studenter, och ett antal är verkligen ivriga att få komma ut i skolan och undervisa och pröva sig själva som pedagoger.

Men i Sverige som helhet ser framtiden mörk ut. De studenter som idag lämnar gymnasierna ser inte lärarbanan som ett alternativ längre. Vi har gått från ett söktryck om tio sökande per plats på lärarutbildningarna till drygt en sökande per plats idag. Ett alarmerande exempel: de studenter som påbörjar en gymnasielärarutbildning i kemi är idag färre än tio. Jag säger det igen: i Sverige påbörjar årligen färre än tio studenter en gymnasielärarutbildning i kemi! De flesta studenter går på CL.

CL-studenterna kan välja om de vill arbeta som civilingenjörer eller lärare när de är klara. Eftersom alla studenter har gjort många veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i skolan, kan de göra mycket medvetna val. När jag har pratat med studenterna har det visat sig att ett av de viktigaste skälen till att de INTE väljer lärarbanan är att som lärare får de inte vara just lärare. De har, under sin VFU-tid i skolan, upptäckt att den önskade tiden för pedagogiken numera alltmer måste avstås till förmån för administration, möten, utvecklingssamtal, omorganisationer osv. Och de förstår nu också varför de såg så många stressade lärare när de själva gick i skolan.

Men jag tolkar ändå lönen, eller snarare bristen på den, som den viktigaste orsaken till att så få väljer läraryrket. Låg lön och avsaknaden av karriär ger låg status. Sveriges lärarlöner ligger på 22:a plats bland 32 OECD-länder! Varför välja ett loser-yrke med fem års utbildning, låg lön, svaga karriärsmöjligheter och där man inte får tillräckligt med tid att jobba just med undervisning?

Men det här är inte ett olösbart problem. Karriärfaktorn kan höjas genom införandet av lärarlegitimation och flera tjänster som lektor med ämnesansvar ute på skolorna. Och staten kan skjuta till 10 000 kr i månaden åt varje verksam lärare i Sverige, så att de åtminstone börjar närma sig ekonomer och civilingenjörer. Och detta utan att vi skattebetalare kommer att märka särskilt mycket! Vill Du veta hur? Kommentera i så fall det här blogginlägget.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor