Rubbad sans

Handen på hjärtat så har vi väl alla våra käpphästar. Vi kan vara helt övertygade om att något är rätt. Vi kan också vilja väldigt mycket att våra åsikter skall vara de rätta. Ett problem är att om vi vill övertyga andra om det, så måste vi argumentera för saken. I energidebatten är en vanlig (mer eller mindre medveten) strategi att bortse från helhetsperspektivet. I vår iver att få rätt kan vi till och med tvingas att säga emot oss själva.I Ny Tekniks debattforum den 6 februari debatterar en insändare (M) mot kärnkraften. Det kan man ju göra; det finns både för och emot. Nog är det så. Men hur står det till med argumenteringen? Vi kollar på några exempel.M säger att ”Det bör räcka med insikten att varje kilowattimme tillfört bränsle för kärnkraft värmer jorden för att förstå att den tekniken inte kan ingå i en global värmebalans.” Och som slutknorr: ”All vår energianvändning måste snarast möjligt baseras på solens strålar i alla former de går att använda. Och det finns så att det räcker, tusentals gånger mer än våra samlade behov.” Men tanken slår inte M att just därför är den värme som kärnkraften, eller någon annan energikälla, tillför försumbar…M går vidare: ”Eftersom el måste produceras i samma stund som den förbrukas kan kärnkraft aldrig lösa problemet att vi ibland måste importera kolbaserad el.” M fortsätter: ”Vattenkraften är den regleringsbara källan till elproduktion som idag utgör grunden för att elleveranserna klarar att följa efterfrågan mycket väl. Om totalnivån ökar med ny kärnkraft blir detta ett problem.” Här skjuter sig dessvärre M i bägge fötterna; vattenkraften står i Sverige för hälften av el och kommer med all säkerhet att fortsätta att vara betydande, och i länder med mindre andel el är det väl alldeles utmärkt om en viss andel el är förnybar. Den kan exempelvis komplettera fusionsenergin framemot mitten av århundradet.M är inte färdig: ”Ett beslut efter valet 2010 om att bygga ny kärnkraft skulle troligen inte ge någon ny produktion före 2020.” Den här meningen är glansnumret. Vi skall alltså tycka att det är dåligt att det tar nästan tio år från beslut till producerad energi. Och M erbjuder på samma tid planerad, regionsaccepterad, konstruerad och implementerad sol och vind i stället för de cirka 1000 MW som varje kärnkraftverk producerar? Ja, det var några axplock från vår debattör. Som är med och påverkar energiframtiden i Sverige som riksdagsman. Och debatten fortsätter. Snart ger media plats för nya tyckare, med egenhändigt anpassade ”sanningar”. Visst är det både mänskligt och underhållande. Men med tanke på den fart som vi närmar oss avgrunden, är det onekligen väldigt frustrerande…