Miljö & klimat

Här pågår ett försök att återskapa korallrev i Indonesiens kustvatten. Genom att skicka en svag ström genom metallskrotet skapas en kemisk reaktion, så att vattnets…

Den italienska uppfinnaren Andrea Rossi är nu redo att sälja sin energiproducerande katalysator för 10 miljoner kronor per låda. För det priset får man en…

De minskade fiskekvoterna har gett resultat: nu ökar flera av Nordostatlantens fiskbestånd.

I frön från pepparrotsträdet, Moringa Oleifeira, finns proteiner som binder föroreningar i vatten och bildar klumpar (flockar). När forskarna tittar närmare på klumparna, ser man att de är mycket mer kompakta jämfört med flockar som bildas med kemiska medel. Det gör att klumparna är lättare att till exempel filtrera bort. Forskarna har på så sätt visat hur vattenreningsmetoden med frön kan optimeras.

Forskare har detaljstuderat orkidébestånden på Azorerna. Studierna visar att det som man tidigare antagit vara en orkidéart, i själva verket är tre arter. En av dessa arter har nu korats till Europas mest sällsynta orkidé.

Näthandel med odlade insekter bidrar till spridningen av skadedjur som kackerlackor.

Hajar tycks vara mer hemkära än vad man tidigare har trott. Efter ungefär 15 år återvänder citronhajar till sin födelseplats för att själva föda ungar. 

Bakterier kan få nya egenskaper genom att plocka upp dna-fragment från döda organismer.

Forskarna satte keps på dyngbaggar för att se hur de orienterar sig. Det gav årets IgNobelpris i biologi och astronomi.

I F&F 1/2013 skriver Svante Björck att vi med stor säkerhet vet när nästa istid kommer om 55 000 år. I F&F 8/2013 skriver däremot Gustav Strandberg att ”nästa istid beräknas starta om cirka 30 000 år”. Vän av ordning undrar varför tidpunkterna skiljer sig åt med 25 000 år./Jesper Petersson

Under tidig vår kommer svartmyror in i huset. Jag brukar döda dem med pekfingret. Det märkliga är att när jag har dödat ett par myror så börjar andra myror i närheten att spela döda. De rullar ihop sig och ligger absolut orörliga under en lång stund. Hur meddelar sig myrorna med varandra?/Eva Magnusson, Lindesberg

Finska forskare presenterar storskaliga studier av nedbrytningen av komockor. Undersökningarna visar att klimatet har en stor effekt på nedbrytningshastigheten och att skalbaggarna är viktiga i processen.

Ett amerikanskt forskningsföretag har lyckats tillverka extremt tunna solceller. Därmed blir det ekonomiskt möjligt att använda dyrare och effektivare material, samtidigt som cellerna blir lätta och böjliga.