Annons

Stormaktstidens storvulna stadsplanering

I Sverige fanns resurser, politisk vilja och få städer.

Annons

Arkitekten och fortifikationsofficeren Erik Dahlbergh gjorde år 1680 en planritning över ett befäst Landskrona.

Staden hade varit svensk i bara ett par decennier och låg nära fienden Danmark. Landskrona skulle bli befäst huvudort i Skåne. Men mannen bakom idén, riksrådet Johan Gyllenstierna, dog och bygget blev inte av. Uppgiften att försvara Sydsverige gick till Karlskrona.

Nils Ahlberg, konstvetare vid Sveriges lantbruksuniversitet, har i sin doktorsavhandling undersökt 340 liknande stadsplaner. Han menar att tiden präglades av anläggandet av nya städer.

- De idéer som fanns i Europa om hur en stad ska se ut kom ofta att omsättas i det svenska väldet, säger han.

Idéerna präglades av räta linjer och rutnät, ofta med inslag av kanaler. Medeltidens framvuxna gytter av vindlande gator skulle bort.

- Det var stora projekt. Hela städer flyttades, exempelvis Kalmar som omlokaliserades av försvarsskäl.

Litteraturhänvisningar

Den moderna stadens rötter

Forskning & Framsteg
Sida, volym:
Nr1/95

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

1

Kommentarer

Dagens taffliga och försiktiga stadsplanering skulle tjäna mycket på att bli lite mer stormaktstid och storvulen. Ofta beskylls rivningarna på 60-talet för maktfullkomlighet och historielöshet. Men att riva gammalt och slitet och bygga nytt och funktionellt, att vara radikal i stadsbyggnaden ger mersmak: hötorgshus, kulturhus är snygga och betydligt festligare än de renoverade rester av gamla Klarakvarteren som finns kvar. Så unket det är med gammalt, så härligt det är med nytt!