Storasyskon blir chefer

Social förmåga försämras med fallande födelseordning. Detsamma gäller uthållighet, stresstålighet, initiativförmåga och känslomässig stabilitet. Dessa förmågor har ett starkt samband med hur bra det går i arbetslivet – om man blir chef, till exempel. För ett storasyskon är chansen att bli chef 20 procent större än för syskon nummer tre. Och för en förstfödd man är chansen 33 procent större att bli toppchef jämfört med en tredjefödd man. Det framgår av en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Studien bygger på 1,4 miljoner syskon i Sverige.

”Syskonordningen har […] långtgående konsekvenser för människors karriärval. Förstfödda jobbar i större utsträckning som chefer, medan yngre syskon är mer benägna att driva företag”, skriver forskarna bakom rapporten, som bygger på svenska registerdata från bland annat SCB och den militära mönstringen under flera decennier under 1900- och 2000-talet.

Yngre syskon uppvisar i regel sämre social förmåga, och deras benägenhet att bli egenföretagare kan kopplas till hypoteser från tidigare forskning, där småsyskon ses som mer rebelliska, riskbenägna och kreativa.

– Det är väldigt stabila och entydiga resultat, säger Björn Öckert, som är lillebror och professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet samt medförfattare till rapporten. Antingen beror resultaten på föräldrarnas prioriteringar bland sina barn, eller på syskonskarans interna dynamik. Men syskonskarans dynamik har vi inte studerat.

Forskarnas data tyder dock på att föräldrar lägger mer tid på storasyskon. Småsyskonen läser i sin tur färre böcker, tittar mer på tv och spelar mer dataspel. Föräldrar lägger även mindre tid på att diskutera skolarbete med sina yngre barn.

Det finns också en tydlig könsaspekt. För pojkar är det bättre att ha en storasyster än en storebror från karriärsynpunkt. Och ju fler syskon som har samma kön, desto sämre går det för de yngre av dem.

– Vi vet ju inte exakt varför, men man kan tänka sig att det antingen handlar om större konkurrens mellan två syskon av samma kön, eller om att föräldrar, som i regel vill ha barn av olika kön, är mer positiva till ett barn av annat kön, säger Björn Öckert.

Detta låter ju rätt deterministiskt. Man har ju den plats man har i syskonskaran – vad kan man göra åt det?

– Nja, våra data visar att allt detta handlar om miljöfaktorer. Det finns inget som helst biologiskt i detta. Det betyder att det kan förändras, säger Björn Öckert.