Annons

Dendrokronologi Att räkna och studera årsringar ger inte bara information om trädets ålder utan kan också avslöja när i tiden trädet växte och när det höggs ner. Dendro­kronologi används av bland annat arkeologer.

Bild: 
iStockphoto

Virket berättar om bättre och sämre tider

Under goda tider byggs det många hus. Det gäller både i dag och tidigare under historien. Genom att studera årsringarna i 50 000 trästockar i gamla hus kan forskarna nu datera både goda år och tider av svält, krig och missväxt med större precision.

Författare: 

Publicerad:

2019-02-07

Forskare i Europa har under många årtionden gjort dendrokronologiska undersökningar för att åldersbestämma enskilda byggnader från medeltiden och framåt. Dendrokronologi är en metod som används för att datera träd, bland annat genom att studera årsringar. Ringarna varierar från år till år och skiljer ett träd från ett annat, nästan som ett fingeravtryck.

Nu har arkeologer också använt sig av dessa data om trä i hus för att analysera hög- och lågkonjunkturer genom historien.

– Vi har använt alla dessa data för att analysera husbyggandet i ett vidare perspektiv, säger historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist, huvudförfattare till en artikel i Journal of Archaeological Science.

Han har lett den internationella grupp av forskare som har undersökt husbyggandet i Europa under flera hundra år – från 1200-talet och fram till år 1700.

Resultaten visar att det finns ett starkt samband mellan nybyggande och välstånd. Forskarna har också kunnat visa på vilka händelser som har haft störst inverkan på viljan och förmågan att bygga nytt.

Genom hela den undersökta tidsperioden finns till exempel ett direkt samband mellan spannmålspriser och byggande.

– I tider då det inte var pest och då spannmål var billigt, då byggdes det allra flest hus. Det har vi nu belagt för första gången med ett så stort datamaterial, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Alla pestutbrott under den undersökta perioden följer ett speciellt mönster i det undersökta materialet. Byggandet minskade i fem år i följd efter ett utbrott, sedan byggdes det som vanligt igen. Detta samband är mycket starkt. 

– Något som förvånade oss var att digerdöden syns så pass lite. Vi ser i våra data att de stora problemen i Europa hade börjat innan dess. Det är åren före digerdöden, det vill säga i början av 1300-talet, som har den lägsta byggaktiviteten under hela perioden, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Forskarna har analyserat trästockar som är gjorda från träet närmast barken. Genom att titta på just dessa har forskarna med god precision kunnat datera när trädet är nedhugget, och eftersom man normalt använder färskt timmer vid husbyggen så kan byggåret dateras med god precision.

I projektet har forskarna haft tillgång till data om nästan 50000 träd som fällts under perioden 1250–1699. De undersökta husen kommer från stora delar av Central- och Västeuropa.

– Detta material är helt oberoende av arkeologiska utgrävningar. I de flesta fall handlar det om hus som står kvar, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist. Även stenhus ingår eftersom det i regel finns saker av trä i dem, som golv, takstomme eller bjälklag.

Det resultat som blev tydligast i materialet var tidsbestämningen av den så kallade senmedeltida agrarkrisen, som karaktäriseras av ekonomisk stagnation och återkommande svältkatastrofer under 1300-talet. Inom forskningen har man länge menat att den inträffade efter digerdöden i mitten av 1300-talet. Men denna periodisering håller nu på att omprövas. I det nya källmaterial som Charpentier Ljungqvist och hans kollegor har analyserat, börjar agrarkrisen redan år 1300 då nybyggandet minskade rejält.

– Krisen beror förmodligen på att det under lång tid skett en stor folkökning,  samtidigt som jordbruksförhållandena försämrats i och med att den så kallade ”Lilla istiden” började då, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Lilla istiden var en period av kallare klimat som varade från slutet av medeltiden och flera hundra år framåt.

– Dessutom utbröt fler krig och konflikter under 1300-talets början, vilket ledde till att fler blev fattiga.

Något som också blir mycket tydligt i forskningen är det trettioåriga krigets utbrott 1618. Då gick byggaktiviteten ned direkt och sjönk med 30–40 procent under krigsåren.

– Kriget verkar ha stört ut all annan verksamhet, vilket förstås bland annat hänger samman med att över 30 procent dog i vissa områden, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln: