Annons

I F&F 8/2018 skrev Johan Eklöf och forskarkollegan Jens Rydell om ljusföroreningar, de miljöproblem som uppstår när vi förvandlar natt till dag med hjälp av artificiellt ljus.

Bild: 
Frida Winter

Det livsviktiga mörkret

5 frågor till Johan Eklöf, zoolog, författare och expert på fladdermöss.

Annons

Publicerad:

2020-11-28

I mer än 20 år har biologen Johan Eklöf studerat fladdermöss. Det har gjort att han fått upp ögonen för det livsviktiga mörkret. Nu vill han göra människor ­medvetna om faran med ljusföroreningar och få fler att omfamna mörkret.

1 | Varför kallar du boken Mörkermanifestet?

– Jag vill helt enkelt slå ett slag för mörkret. Jag menar att vi ska kunna njuta av mörkret och inte vara rädda för det, och att vi måste bli medvetna om att det inte blir riktigt mörkt längre, att vi belyser bort den här aspekten av våra liv, att vi aldrig använder vårt mörkerseende. Och när man väl blivit medveten om det kanske man ser att en del lampor vår närhet är ganska onödiga, att de endast bidrar till att döda natten.

2 | Hur blev mörkret hotat?

– Det började naturligtvis med glödlampan, vi fick elektriskt ljus. Men de stora problemen kom med LED-lamporna som är både billiga och energisnåla. LED-tekniken har inte medfört att vi sparar energi, utan snarare till att vi numera slösar med ljus.

3 | I din forskning har du visat att fasadbelysningarna som blivit allt vanligare på våra kyrkor skadar fladdermössen som bor i dessa byggnader. Vilka andra organismer påverkas av det artificiella ljus som vi omger oss med?

– Vi själva kan bli påverkade, ljuset kan störa vår nattsömn. Men framför allt skapar det problem för natt- och skymningsaktiva djur, eftersom de förlorar sin naturliga miljö. Det påverkar både hormoner och beteenden så att exempelvis parningscykler rubbas och växternas pollinering försämras. Även havsmiljön störs av det artificiella ljuset. Det påverkar exempelvis korallernas fortplantning som styrs av måncykeln och nykläckta sköldpaddeungar rör sig mot städernas ljus i stället för mot havet. Och clownfiskarna yngel är beroende av mörker för sin utveckling.

4 | Hur kan man minska problemen med ljusföroreningar?

– Vi kan alla fundera på om vi verkligen behöver de där ljusslingorna i häcken eller alla andra lampor i trädgården. Men det behövs också ett regelverk. Vi måste börja likställa ljusföroreningar med exempelvis buller, att det kan krävas en utredning innan man börjar montera upp belysning vid exempelvis nybyggen.

5 | Vad hoppas du uppnå med din bok Mörkermanifestet?

– Jag ute efter en aha-upplevelse: ”det har jag aldrig tänkt på”. Och att ljusföroreningar som begrepp hamnar på agendan hos myndigheter som exempelvis Naturvårdsverket, att det verkligen blir klassat som ett miljöproblem. Inte för att vi behöver fler sådana, men ändå.

Litteraturhänvisningar

Mörkermanifestet. Om artificiellt ljus och hotet mot en uråldrig rytm

Johan Eklöf
Natur & Kultur

Det dödliga ljuset

Vår alltmer upplysta värld utgör ett dödligt hot för många arter. Fladdermöss som bor i fasadbelysta

2018-09-27

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.