Annons

Mats Engström har jobbat med miljöpolitik sedan 1980-talet, åt regering, myndigheter och som journalist. Numera är han fristående skribent.

Bild: 
Kasper Karlgren

Miljöframgångar påminner om lösta miljöproblem

Att förbjuda freoner ansågs omöjligt när en miljöminister först föreslog det 1988. I boken Miljöframgångar påminner Mats Engström om hur det möjligas gränser snabbt kan förflyttas.

Annons

Publicerad:

2020-03-06

Som Sveriges första klimathandläggare 1988 vet Mats Engström vad han pratar om när han skildrar miljöarbete inifrån. Han har även varit biträdande statssekreterare på Miljödepartementet och politiskt sakkunnig åt dåvarande utrikesminister Anna Lindh. Med de stora problem vi står inför nu behöver vi blicka bakåt i miljöhistorien och analysera framgångsfaktorerna och lära av dem, menar Mats Engström.

Du fokuserar på förbud mot freoner, den svenska koldioxidskatten, EU:s kemikalielagstiftning och ett svenskt klimatpolitiskt ramverk. Det var svåra frågor men kanske mer begränsade än att nå globala klimatmål?

− Klimatfrågan är delvis annorlunda. Den är global, involverar stora ekonomiska intressen, och hotet är ojämnt fördelat mellan både dagens människor och framtida generationer. En stor utmaning är att många länder vid förhandlingsbordet har starka intressen i fortsatt oljeutvinning. Där tror jag att man måste koppla frågorna till utrikespolitik. Ett bra exempel är EU:s krav på att länder som vill ingå handelsavtal måste respektera Parisavtalet.

Har du något favoritexempel, någon särskild lärdom av historien, som du skulle vilja blev mer allmänt känd?

− Den svenska koldioxidskatten är intressant. När den kom till var det inte så dramatiskt. Den var en del av en stor skattereform 1990, men visade sig bli väldigt viktig och fick stort internationellt genomslag. Nu har omkring 50 länder infört pris på koldioxid genom skatter eller utsläppshandel. Man kan fundera på varför det gick att genomföra och en sak är att det fanns ett tidsfönster i samband med att andra skatter skulle förändras. Den passades in väl i allmänpolitiken och förvaltades så skickligt att de som kunde ha bromsat inte hann med.

Mitt favoritcitat i boken är från Electrolux-chefen som uttalar sig i Aftonbladet 1988 apropå avvecklingsplanen för freonerna. ”Det är klart att det vore möjligt att förvandla Sverige med hjälp av olika gaphalsar till en andra eller tredje klass industrination, men inte ens det skulle nämnvärt förbättra miljön i själva Sverige”.

− Ja, jag var tvungen att läsa det där flera gånger … men när förbudet var ett faktum tog det inte lång tid för Electrolux att hitta ersättare. Det är något som går igen – företag har en väldig innovationsförmåga, när kraven är tydliga.

Det måste ha varit svårt för dåvarande miljöministern Birgitta Dahl att vara säker på att freonerna skulle gå att ersätta, när företagen förutspådde okontrollerade bränder och urspårade tåg …

− Ja, jag vet inte hur säker hon var men hon såg till att ha väldigt kunniga personer omkring sig. Annars blir det ofta problem när detaljkunskaperna bara finns hos företagen. Ett bra exempel är samarbetet mellan staten och massaindustrin i forskningsinstitutet IVL, som gjorde det möjligt att snabbt ersätta kloret i pappersfabrikerna.

Sist i boken har du 40 konkreta förslag. Ett av dem är att förbjuda statliga bolag att finansiera pr-kampanjer mot riksdagens och regeringens miljöbeslut, och att alla uppdrag till pr-bolag ska offentliggöras. Varför är det centralt?

− Historiskt har till exempel Vattenfall deltagit i kampanjer om att öppna för ny kärnkraft via en pr-byrå. Svenska företag behöver inte redovisa vilken pr de bekostar, vilket många andra länder kräver. Det gäller till exempel i USA och därför kan man följa hur många miljoner som klimatförnekande kampanjer har fått.

Litteraturhänvisningar

Miljöframgångar

Mats Engström
Fri tanke förlag

Miljöframgångar

2020-02-17

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.