Annons

Med demokratiskt arv ökar sannolikheten att en demokrati överlever även de svåraste kriser, säger Agnes Cornell docent, på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Bild: 
Getty Images

Etablerade demokratier rustade för kris

Risken är liten att etablerade demokratier med lång erfarenhet av demokratiskt styre bryter samman vid en kris, likt coronakrisen som vi nu upplever. Värre är det för nya demokratier, särskilt de med svagt civilsamhälle och svaga partier. Det visar ny forskning.

Annons

Publicerad:

2020-05-12

Det har i medier spekulerats mycket kring huruvida coronapandemin i olika länder används som ett svepskäl för att avskaffa demokratin. Inte sällan dras paralleller till mellankrigstiden 1918–1945 och den turbulenta ekonomiska och politiska situation som då rådde i Europa och resten av världen.

– Mellankrigstiden är känd för stor desperation, många demokratiska sammanbrott och en djup ekonomisk kris. När man ser kriser uppstå refererar man till det som är känt i historien. Men det går inte att jämföra den tidens nya och bräckliga demokratier med demokratier av idag, som har överlevt i mer än hundra år, säger docent Agnes Cornell, verksam på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Jämför länder under mellankrigstiden

Tillsammans med professorena Jørgen Møller och Svend-Erik Skaaning har hon skrivit boken Democratic Stability in an Age of Crisis. I boken genomför de statistiska analyser av alla länder som var demokratiska under någon period av mellankrigstiden, samt fördjupade fallstudier av Danmark, Storbritannien, Frankrike och Uruguay. Studien visar att främst två faktorer var avgörande för demokratisk stabilitet: det demokratiska arvet med konkurrensutsatta val, samt en kombination av starka politiska partier och ett starkt, organiserat civilsamhälle. Unga och svaga demokratier som exempelvis Rumänien, Bulgarien och Jugoslavien bröt samman, medan sådana länder som varit demokratier före mellankrigstiden klarade ekonomiska och politiska utmaningar.

– Med demokratiskt arv ökar sannolikheten att en demokrati överlever även de svåraste kriser, säger Agnes Cornell.

För närvarande diskuteras det flitigt i medier huruvida vissa nationers regeringar använder coronapandemin som svepskäl för att göra inskränkningar av demokratin. Till exempel i Dagens Nyheter och Dagens Arena.

Svårt att dra paralleller till coronakrisen

– Det är svårt att dra slutsatser om situationen idag utifrån vår studie. Vi vet för det första inte hur djup krisen blir. Det som går att säga är att vi måste betrakta varje enskilt land efter vilka förutsättningar som finns. Polen är exempelvis en jämförelsevis väldigt ung demokrati och skulle därför kunna vara i fara. Men när det gäller etablerade demokratier i västvärlden ser jag ett mindre hot mot demokratin än vad som ibland framställts i medier.

Men redan innan coronakrisen talades det mycket om populismen i västvärlden som ett hot mot demokratin och även där drogs det paralleller mellan exempelvis Tyskland idag och Weimarrepubliken under mellankrigstiden, vad säger du om det?

– Populismen idag är inte så anti-demokratisk som de strömningar som fanns under mellankrigstiden – som inte bara var ekonomiskt turbulent. Då stod världen också inför totalitära utmaningar där kommunister och fascister slogs på gatorna.

Ljudvågsanalys lär oss mer om revolutioner

En mjukvara som kammar igenom historien efter revolutioner ska hjälpa oss värna om demokratin i dag.

2020-02-19

Vad händer med demokratin?

Jag grubblar över den tillbakagång för demokratin som vi kan se runt om i världen – med auktoritära rörelser som växe

2018-04-12

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.