Annons

miljö

Vi har ingen längre tradition av att namnge stormar och oväder i Sverige. Historiskt har vissa svåra oväder i efterhand fått namn efter det område som berörts eller efter den dag som ovädret passerade. Exempel på detta är Ölandsstormen 1985, julstormen 1902 och yrväderstisdagen den 29 januari 1850. I Norge började man på 1990-talet att ge namn till så kallade ekstremvaer . När den svåra januaristormen passerade 2005, med mycket omfattande trädfällning i södra Sverige, så hade den redan fått namnet Gudrun av den norska vädertjänsten. Det namnet klingar lika bra på svenska som på norska och det...
Det finns ungefär ett halvt dussin mikroorganismer beskrivna som kan förändra beteendet hos värden, oftast ett djur. Flertalet är parasiter som har förmågan att ändra sitt värddjurs beteende för att förbättra sina egna livsbetingelser. Manipuleringen kan till exempel bestå i att parasiten förändrar värdens nervsystem, eller att parasiten påverkar immunsystemet i värden på sätt som ger fördelar för spridning och överföring till andra värdar. Parasiten toxoplasma kan påverka beteendet hos infekterade gnagare och kanske andra djurarter, till exempel schimpanser, enligt en färsk rapport. Det...
Vattenloppor är de där pyttesmå prickarna i sjöar och dammar som rör sig med karakteristiskt ryckiga rörelser. De för en ganska undanskymd tillvaro. Men på senare tid har de fått stor uppmärksamhet från forskarvärlden. Vattenlopporna är nämligen ett bevis för att vissa organismer har genomgått evolutionära anpassningar till den snabba förändringen av klimatet som sker nu. Vattenloppornas ägg är mycket tåliga och om de bäddas in i bottensedimentet i en sjö eller damm kan de överleva i flera decennier. Ett europeiskt forskarteam har utnyttjat detta för att göra ett ovanligt smart...
Forskare har upptäckt att den sydamerikanska grodarten Hypsiboas punctatus strålar ut ett blågrönt sken när det är skymning eller fullmåne. Det är den ultravioletta strålningen i ljuset som får grodan att lysa. Fenomenet kallas fluorescens och är ganska vanligt bland havslevande djur, men mycket ovanligt hos landdjur – och fram tills nu helt okänt bland groddjuren. Grodan H. punctatus är en vanlig art som beskrevs redan på 1700-talet. Dess nyupptäckta lysförmåga väcker frågor hos forskarna: Finns det fler lysande grodarter – och varför lyser de? Källa: Nature
Forskare vid Monterey Bay aquarium research institute i USA har analyserat ett enormt filmmaterial som spelats in med hjälp av obemannade ubåtar i Stilla Havet under 17 års tid. Åtminstone 350 000 djur större än en centimeter finns med på filmsekvenserna. Forskarna har använt dessa data till att undersöka andelen självlysande djur på olika djup, från ytan ner till 4 000 meter. Nässeldjur och andra manetliknande organismer utgör merparten av djuren på filmerna. Fiskar står för ungefär fem procent. Forskarnas analyser bekräftar det som tidigare studier indikerat: självlysande djur dominerar...
I södra Tyskland passerar floden Donau ett svårtillgängligt grottsystem. För ungefär två år sedan lyckades ett dykarteam ta sig fram till en I södra Tyskland passerar floden Donau ett svårtillgängligt grottsystem. För ungefär två år sedan lyckades ett dykarteam ta sig fram till en underjordisk sjö belägen 500 meter in i grottsystemet. Dykarna upptäckte att det fanns fiskar där. De fotograferade fiskarna och visade bilderna för tyska forskare, som blev förvånade – fiskar anpassade till ett liv i grottsjöar har aldrig tidigare hittats i Europa. Det är dessutom det allra nordligaste beståndet av...