Annons

miljö

I en intervju bara några månader före sin död resonerade Albert Einstein om hur det går till när vi skaffar oss ny kunskap om världen. Med intellektet kan vi bygga vidare på det vi redan vet och det vi kan bevisa – men bara till en viss gräns, förklarade han. För att komma ännu längre krävs att vi också vågar släppa taget om det vi känner till och låter tanken ta ett språng. Det krävs fantasi. Einstein vände sig till reporterns son, en ung student vid Harvard som följt med till intervjun, och sa: ”Det viktiga är att aldrig sluta fråga. Nyfikenheten har sitt eget existensberättigande.” I dag...
För att öka andelen elbilar görs stora investeringar i laddstolpar för batteribilar och vätgasstationer för bränslecellsbilar. Men vilket teknik ger störst miljövinst i förhållande till kostnaderna? Den frågan har forskare vid amerikanska Stanford och Tekniska universitet i München, TUM, gått till botten med. De utgick från ett samhälle med 8 000 invånare i Kalifornien och använde en datormodell för att räkna ut hur det totala energibehovet påverkas om andelen elbilar ökar till 38 procent till 2035. I beräkningarna ingick att vätgasen till bränslecellsbilarna tillverkas lokalt genom att...
Fladdermusen Tadarida brasiliensis är vanlig i Nord- och Centralamerika. Genom att utrusta sådana fladdermöss med små sändare, har forskare från USA och Tyskland följt dem när de jagar insekter. De såg då att fladdermusen kunde komma upp i hastigheter på omkring 160 kilometer i timmen. Geparden kan springa i 120 kilometer i timmen. Den snabbaste fågeln, tornseglaren, kan flyga i 110 kilometer i timmen. Rovfåglar som störtdyker kan nå avsevärt högre hastigheter, men då handlar det inte om muskelarbete utan om ”fritt fall”, med hjälp av gravitationen. Så fladdermössen tycks plocka alla...
Arktis blir allt mer isfritt under somrarna – och många forskare anser att det är en av de mest tydliga effekterna av våra koldioxidutsläpp. Ytterligare stöd för detta kommer från forskare verksamma i England och Tyskland. Enligt deras beräkningar, som har publicerats i Science , så råder det ett linjärt samband mellan koldioxidutsläpp och istäckenas utbredning: för varje ton koldioxid som släpps ut så minskar istäcket under den arktiska sommaren med ganska exakt tre kvadratmeter. Den genomsnittlige svensken orsakar utsläpp motsvarande ungefär 5 ton koldioxid per år vilket alltså motsvarar en...
Haven är fulla av plastskräp, som hamnar i magarna hos många havsfåglar. Forskare vid University of California Davis har nu hittat en förklaring till varför fåglarna får i sig plast när de letar mat. Forskarna har studerat havsfåglar inom ordningen stormfåglar – som innefattar bland annat albatrosser och liror. De har ett välutvecklat luktsinne och följer ofta speciella doftspår när de letar mat. Lukten från dimetylsulfid, DMS, är ett exempel. Den utsöndras av alger när de blir betade av djurplankton, exempelvis krill. Stormfåglar äter inte alger, men många stormfåglar äter gärna krill...
Vad kan vi odla när Sverige får ett fuktigare och varmare klimat? Det är en av de frågor som ska besvaras i det nya växtlabbet vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp. På fackspråk kallas labbet med sina 24 växtkamrar för en biotron. Genom att reglera temperatur, luftfuktighet, koldioxidhalt och ljusförhållanden går det att efterlikna odlingsförhållanden på olika platser i världen. Det går också att simulera klimatförändringar. – Vi kommer bland annat att studera både nya växter och nya sorter av befintliga växter som kan odlas i Sverige vid ett varmare och fuktigare klimat, säger...