Annons

Djurvälfärd och positiva känslor

Författare: 

Publicerad

2011-10-18

När man talar om djurvälfärd brukar man prata om tre olika aspekter.

  1. Ett slags mental aspekt – hur djuret känner sig.
  2. Hur djurets biologiska funktioner fungerar.
  3. Om djuret lever ett för sin art naturligt liv, där det har möjlighet att uttrycka sina naturliga
    beteenden.

Det varierar vilken/vilka av dessa aspekter som anses mest viktig, men tyngdpunkten handlar om att undvika (onödigt) lidande. Något välmående utöver just att slippa lidande, kommer mer sällan på tal. Och där startar egentligen min fundering för dagens blogg.

Djurs positiva känslor är väldigt mycket mindre beforskade än negativa tillstånd. Faktiskt till den grad att man för inte så länge sedan menat att djur inte har positiva känslor överhuvudtaget. Ändå tror jag att det är ganska få hundägare som inte tror att hunden känner glädje när man kommer hem till den och den hoppar och skuttar och viftar på svansen. Nog ser hunden glad ut då?

Men hur mäter man glädje? Det finns ingen vetenskaplig enighet kring hur det ska gå till att mäta positiva känslor hos djur. Och eftersom de inte kan mätas, finns det inte heller riktigt någon vetenskaplig enighet ifråga om djur överhuvudtaget har positiva känsloupplevelser, som glädje. Samtidigt som förstås alla som någonsin har känt en hund, inte kan föreställa sig annat än att den är glad då man möter den och den skuttar, far runt och viftar på svansen. Kan verkligen ett så starkt uttryck för glädje förekomma utan att djuret faktiskt känner glädje?

Både när det gäller människor och djur, vet vi mer om att mäta negativa känslor, såsom stress. Men frågan är ju om det verkligen är rimligt att säga att det är själva känslan vi mäter. Vi kan inte mäta hur någon annan – vare sig djur eller människa – faktiskt upplever något eller hur hon känner sig. När det gäller människor kan vi ju fråga, men vi kan inte veta om svaret motsvarar samma sak som det vi själva menar med ordet, tex jätteledsen eller jätteglad. Jätteglad för dig kanske motsvarar det jag menar med gott humör, tex.

Anledningen till att negativa känslor är så mycket mer välundersökta beror naturligtvis på att de är ett större problem än positiva känslor, de påverkar vår vardag och våra liv mycket påtagligt, och i värsta fall direkt destruktivt.

Vilka positiva känslor vågar man då anta att djur kan erfara? Ett sätt att kategorisera känslor är temporalt: känslor** efter** att något skett, som den tillfredsställelse som konsumtion (tex ätande) kan ge, nuvarande känslor, när djuret erfar positiva upplevelser (tex medan det äter), och så framtidsinriktade känslor – såsom positiva förväntningar. Det verkar inte uteslutet att djur kan känna i alla fall de två första, och jag undrar om de inte också kan känna den tredje sorten. Eller vad är det annars min häst känner när hon står i sin box på morgonen och tittar ut genom fönstret och gnäggar åt alla som kommer in i stallet - som om i hopp om att de ska ta ut henne i hagen?

Jag hoppas att vi inom kort får se mer forskning om djurs positiva känslor. På SLU pågår forskningsprojekt både om katter och hundar.

Kommentera:

Dela artikeln:

Lägg till kommentar