Annons

Ekonomi: Att förstå människors beslut

Effekter av t ex utbildning eller utformning av trafiksystem tillhör det som kan studeras med årets prisbelönta forskning.

Vad avgör hur många timmar per vecka en individ väljer att arbeta? Hur påverkar ekonomiska faktorer val av yrke och bostadsort? Vilka följder för inkomster och sysselsättning har olika arbetsmarknadsprogram?

Detta är exempel på frågor som det numera går lättare att besvara, tack vare de två personer som Kungl Vetenskapsakademien utsett till årets pristagare i ekonomi till Alfred Nobels minne, James Heckman och Daniel McFadden.

Selektiva urval

Möjligheten att göra avancerade ekonomiska analyser av vad som påverkar människors val har på senare år ökat av två orsaker. Det ena är den växande tillgången till statistiska data på individuell nivå, s k mikrodata. Det andra är de allt kraftfullare datorerna.

Årets två pristagare har löst vissa grundläggande problem som uppstår när dessa mikrodata ska analyseras. Ett sådant problem, som James Heckman arbetat med, gäller s k självselektion. Vill man t ex studera effekterna av akademisk utbildning på framtida lönenivå är man hänvisad till att studera skillnader mellan dem som har sådan utbildning och dem som inte har det. Forskarna kan emellertid inte observera alla skillnader som finns mellan dessa båda grupper. Det troliga är att utbildningsvalen avspeglar individernas relativa kompetens inom olika karriärer, dvs att man väljer den utbildning som passar en bäst. De som väljer akademisk utbildning tjänar antagligen mer som akademiker än vad gymnasieutbildade skulle ha tjänat om de hade gått vidare till högre utbildning. På samma sätt är det tänkbart att de som inte går vidare till högre utbildning tjänar mer än vad de akademiskt utbildade skulle ha gjort om de hade avstått från sin utbildning.

Ett liknande självselektionsproblem är att vissa individer med kort utbildning väljer att inte lönearbeta alls därför att de skulle tjäna så dåligt. Då blir de långtidsutbildade överrepresenterade i urvalet, vilket underskattar det sanna sambandet mellan utbildning och lön.

För att verkligen klarlägga effekterna av akademisk utbildning på framtida inkomster skulle man därför behöva slumpa fram de personer som ska respektive inte ska utbilda sig, och sedan kräva att samtliga dessa ger sig ut på arbetsmarknaden. Sådana experiment är dock av naturliga skäl inte möjliga att genomföra i ett fritt samhälle. Heckman har utvecklat metoder för att hantera selektiva urval på ett statistiskt tillfredsställande sätt. Han har dessutom visat hur man kan lösa liknande problem vid t ex utvärderingar av offentliga arbetsmarknadsprogram.

Människors val

Mikrodata om individers yrke eller bostadsort avspeglar de s k diskreta val de gjort bland en begränsad mängd möjliga alternativ. Före Daniel McFaddens insatser hade empiriska studier av sådana val saknat teoretisk underbyggnad. Utifrån sin ekonomiska teori för diskreta val har McFadden utvecklat nya statistiska metoder som haft avgörande inflytande både på forskningen och på beslut om praktiska problem. Hans idéer genomsyrar t ex modeller för transporter och används när man bedömer effekterna av alternativa utformningar av framtida trafiksystem. McFadden har själv tillämpat dem, vad gäller bl a utformningen av San Franciscos tunnelbanesystem samt investeringar i telefonservice och äldrebostäder.

Priskoncentration

Årets ekonomipris ligger i gränslandet mellan ekonomi och statistik, vilket understryker ekonomipriskommitténs vilja att bredda priset från att bara gälla nationalekonomi. Pris har under årens lopp även utdelats för insatser som nära gränsar mot ekonomisk historia, statsvetenskap och sociologi. Detta hindrar dock inte koncentration i ett par andra hänseenden, nämligen var pristagarna arbetar och deras kön. Sålunda har 70 procent av prisen gått till forskare verksamma i USA, och samtliga 46 personer som fått priset är män. Med tiden får vi säkert se en breddning även i dessa avseenden.

Av Björn Fjæstad

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar