Annons

Lukter hjälper oss att minnas

Vittnen kan beskriva en känslomässig situation bättre.

Luktsinnet, vårt äldsta sinne, är starkt kopplat till grundläggande funktioner som minne och känsla. Luktnerven kopplar direkt både till den hjärnstruktur som kallas amygdala, och som är ett centrum för känslor, och till hippocampus där nya minnen lagras. Faktum är att det bara är två synapser, eller kopplingssteg, mellan luktnerven och amygdala. Impulserna från de andra sinnena tar däremot långa omvägar i hjärnan innan de kommer till amygdala.

Att minnas skeenden

Episodiskt minne är ett slags minne som antas vara unikt för människan. Där lagras personliga upplevelser och händelser som vi kan knyta till en särskild tidpunkt och plats. Dagens minnesforskning visar att vi i allmänhet minns episodisk luktinformation mycket sämre, och dessutom ofta mer felaktigt, än motsvarande synminnen. Det kan förklaras med att nära en tredjedel av vår hjärna är anpassad för att behandla, organisera och tolka inkommande visuell information. Som en jämförelse upptar människans luktregioner bara omkring 1 procent av hjärnans volym. Det begränsar möjligheterna att behandla luktinformationen effektivt och finjusterat. Däremot är den känslomässiga upplevelsen i ett luktminne ofta kraftfullare än vad som är fallet för syn- eller hörselaktiverade minnen. Förklaringen är luktsinnets direkta förbindelse med hjärnans olika känslocentrum.

Tillsammans med professor Sven Christiansson, Stockholms universitet, undersöker vi om lukter kan aktivera minnen av emotionella händelseförlopp. Försökspersoner har fått se realistiska och obehagliga stillbilder av en arrangerad trafikolycka med eller utan en passande lukt, i det här fallet bensin.

Syftet var att undersöka om människor minns mer av händelsen om de, när de ska berätta om den, får känna samma lukt igen. Vi var även intresserade av att se hur lukter påverkar vår upplevelse av den ihågkomna händelsen.

Lukter gör faktiskt att försökspersonerna minns centrala detaljer i händelsen bättre, visar det sig. Dessutom förstärker lukten deras förmåga att ge information om omständigheterna kring händelsen. En tänkbar tilllämpning av de nya kunskaperna kan vara att använda lukter i vittnespsykologiska sammanhang.

Närmast kommer vi att undersöka om mer känsloladdade situationer aktiverar minnet starkare och, i förlängningen, kan lockas fram bättre med hjälp av lukt. Exempelvis tror vi att filmsekvenser av en bilolycka väcker starkare känslor än stillbilder, eftersom de påminner mer om verkligheten.

Luktminnen sparas tidigt

Förmågan hos lukter att aktivera svunna minnen är mytomspunnen, och denna speciella typ av episodiska minnen kallas självbiografiska luktminnen. Mest berömd är den "madeleinekake-upplevelse" som drabbar huvudpersonen i Marcel Prousts romansvit På spaning efter den tid som flytt. Han översköljs av en flod av minnen när han råkar smaka på en madeleinekaka doppad i lindblomsté.

Trots detta har vetenskapen ägnat förvånansvärt litet tid åt att studera fenomenet närmare. Ny forskning tyder på att personliga luktminnen faktiskt formas tidigare i livet än vad som är fallet för såväl syn- som hörselrelaterade minnen.

I en nyligen slutförd studie uppmanade vi ett sjuttiotal personer i åldern 70-80 år att spontant plocka fram ett minne ur sitt liv. Som hjälp fick de ledtrådar i form av ord, bilder och lukter. De minnen som aktiverades av en bild eller ett ord var oftast händelser som inträffat nyligen - eller när deltagarna var 15-30 år gamla. Förhållandevis få minnen daterades till barndomsperioden och inga alls före 2 års ålder. Det är ett fenomen som kallas barndomsamnesi.

Den kraftiga ökningen av rapporterade minnen under perioden mellan 15 och 30 år brukar benämnas minnespuckeln, och denna är väl dokumenterad inom minnespsykologin. Möjliga förklaringar är att det händer så mycket i livet under denna period. Det är en tid av identitetsbyggande, och många skaffar sig utbildning, gifter sig och får barn. Detta resulterar i fler distinkta och beständiga minnen. Dessutom är den kognitiva kapaciteten som störst under denna del av vuxenlivet.

Att vi inte minns lika mycket från perioden före 10 års ålder beror sannolikt på att hjärnan då inte har hunnit mogna. De hjärnstrukturer som har betydelse för medvetet personliga minnen, som hippocampus och pannloben, är ännu inte tillräckligt utvecklade för att effektivt kunna koda och plocka fram självbiografisk minnesinformation.

De minnen som i vår undersökning väcktes till liv av olika lukter (exempelvis kanel, tjära eller liljekonvalj) uppvisade ett helt annat mönster. De var betydligt äldre än de minnen som associerats till motsvarande ord eller bilder. Flertalet av minnena var kopplade till barndomsperioden, under 10 års ålder. Personerna upplevde också en starkare känsla av att förflyttas i tid och rum när ett luktminne aktiverades. Exempelvis fick många deltagare, när de fick kaneldoften i näsan, plötsligt känslan av att de var barn på nytt och befann sig hemma hos sina far- eller morföräldrar.

Varför tidiga luktminnen?

Luktsinnet är väl utvecklat tidigt i livet. Forskning har visat att luktinlärning sker redan under fosterstadiet. Exempel på detta är att om modern ätit stora mängder vitlök eller anis under graviditeten kommer det nyfödda barnet att föredra dessa lukter framför andra. Det är också väl dokumenterat att spädbarn har en utomordentligt god förmåga att skilja ut sin moders doft från andra mödrars.

Luktsinnet skyddar även mot faror i omgivningen. Lukten är en fantastisk testapparat som hindrar giftiga ämnen från att komma in i munnen och ta sig vidare in i kroppens ömtåliga och slutna system. Ett av luktsinnets karaktärsdrag är att vi kan få avsmak för speciella lukter eller smaker i samband med kräkning eller häftigt illamående. Sådana aversioner utgör exempel på den enklaste formen av minne, så kallad betingning.

Betingade aversioner har stort överlevnadsvärde eftersom de skyddar oss mot framtida förgiftningar. Liksom andra djurarter undviker vi kategoriskt den typ av föda eller ämne som en gång har gjort oss sjuka. Men det finns situationer när detta beteende är oönskat. Ett exempel är vid cellgiftsbehandlingar hos cancersjuka. Liksom alla former av omedvetna minnen är även betingade luktreaktioner påfallande svåra att glömma.

Men hur kan vi förklara att luktminnen formas tidigare än minnen som förknippas med syn och hörsel? Som nämnts är luktsinnet ett gammalt system, både i arternas och i människans historia. Spädbarn orienterar sig i sin omgivning i hög grad genom lukt- och smakintryck, och litet äldre barn undersöker sin miljö genom att aktivt "avsmaka" den.

Detta är exempel på hur vi förvärvar kunskap om vår omgivnings fysiska beskaffenhet. Även om vi inte tänker på det dagligdags vet vi det mesta om hur saker och ting smakar, känns och luktar om vi skulle föra dem till munnen. Sådant som vi tog reda på som små kan vi frammana som vuxna: känslan av sand i munnen, hur en spik smakar eller känslan av att suga på en soffkudde.

Varje sinne tycks ha "kritiska" perioder där information från just detta sinne behandlas särskilt effektivt. Dessa perioder kan tänkas avspegla sinnessystemens evolutionära utveckling. Vi vet att den andel av hjärnan som behandlar luktinformation minskar ju mer differentierat och komplext nervsystemet hos en art är. Detta återspeglar också utvecklingen hos en enskild individ - från foster, via spädbarn och barn till vuxen.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

För att använda dofter i vittnespsykologiska sammanhang måste rätt doft konstrueras till detta syfte. Hur vet man vilken doft som rådde vid den händelse man önskar vittnet ska ihågkomma? Doften bör vara exakt lika för maximal minnesupplevelse av händelsen enligt min förförståelse, om utdelningen ska ge så bra effekt som möjligt. Vi ska komma ihåg att miljön i sin helhet knappast kan konstrueras med rätt ljus doft och ljud. Så för att doft ska kunna användas vilket säkert är möjligt måste man veta så exakt som möjligt vilken doft som rådde vid tillfället och vem ska berätta det? Vittnet? Om så hur vet man att vittnet kan ge rätt förklaring för en doft denne anser sig ha känt och som sedan kan konstrueras och användas i ett vittnespsykologiskt sammanhang?

Lägg till kommentar