Annons

Läsplattan skonar miljön

Inom tio år läser vi böcker och tidningar på ett helt nytt sätt.

I Sverige konsumeras varje år omkring 750 000 ton papper för läsning. Det motsvarar nästan 100 kilo per person! Över hälften används till dagstidningar - papper som i de flesta fall bara blir delvis lästa och snart slängs eller lämnas till återvinning. Energikostnaderna för att producera pappersmassa, tillverka och frakta tidningspapper, trycka och leverera tidningar, och sedan återvinna returpapper är enorma.

Det så kallade papperslösa kontoret blev aldrig verklighet, delvis för att datorer är otympliga och obekväma att läsa på i längden.

Men runt hörnet väntar den elektroniska läsplattan, e-papperet, på att ersätta mycket av läsandet på papper. Det är en skärm som går att bära med sig, är bekväm att läsa på, rymmer tusentals tidningar och böcker och drar extremt lite ström.

Strömsnål

Till skillnad från datorskärmar lyser inte läsplattor. I stället används elektrisk spänning för att få små celler att bli antingen svarta eller vita (bild1). Resultatet är en skärm utan flimmer som går utmärkt att läsa på även i direkt solljus, med en upplösning som är nästan lika bra som vanliga utskrifter på papper.

En annan stor fördel med läsplattor är att de drar ström bara när skärmen ändras. En läsplatta klarar tusentals bläddringar innan den behöver laddas, vilket både gör den mer portabel och mindre miljöbelastande än en bärbar dator.

Miljöeffekter av läsplattor har studerats av Åsa Moberg, doktorand vid Avdelningen för miljöstrategisk analys, Kungliga Tekniska högskolan.

- Vi har jämfört hur stor miljöpåverkan det blir av att läsa en dagstidning på papper, på internet via dator och på läsplatta.

Det visar sig att läsplattor minskar energiåtgången till omkring en tredjedel av det som behövs för papperstidningar - och ännu mer om det är en tjock tidning. Det är samma miljöbelastning som 10-20 minuters surfande på nätet.

Undersökningen är en så kallad livscykelanalys, där inte bara strömförbrukningen analyseras, utan även effekterna av tillverkning, transporter och annan hantering, samt återvinning.

- Vi har varit tvungna att göra vissa antaganden eftersom det är svårt att få fram data om tillverkningen av läsplattor. I många fall har vi utgått från hur stor påverkan som liknande komponenter i datorer har, säger Åsa Moberg.

En viktig faktor när det gäller läsplattor är hur länge apparaterna håller; eftersom strömförbrukningen är så låg ligger nästan hela miljöpåverkan i produktion och avfallshantering. En annan viktig aspekt är hur stor del av användningen som går till just tidningsläsning.

- Vi har räknat med att läsplattan håller i ett år och att hälften av användningstiden går till tidningen. Med fler användningsområden och längre livstid skulle miljövinsterna öka, säger Åsa Moberg.

- Vid fortsatt utveckling av läsplattor är det också viktigt att undvika farliga ämnen i produkten och att underlätta återvinning av den.

Uppskattad - om ett tag

Den viktigaste frågan för läsplattornas framtid är givetvis om de blir använda eller om människor föredrar att fortsätta läsa tidningar, böcker och andra dokument på papper.

Sundsvalls Tidning var först i Sverige och andra tidning i världen att genomföra försök med läsplattor. Hösten 2006 fick elva familjer under två veckors tid tidningen levererad via internet till en läsplatta. Innehållet uppdaterades automatiskt två gånger om dagen.

- Samtliga användare sa att de kan tänka sig att läsa tidningen på läsplatta i framtiden. Det var överraskande även för oss som är entusiastiska över projektet, säger Svenåke Boström, medieutvecklare på Sundsvalls Tidning som ledde försöket.

- De flesta sa att de skulle vilja vänta ett par år så att tekniken blir bättre, men några tyckte att det fungerade tillräckligt bra redan då. Den vanligaste kritiken var att det tog lång tid att byta sida.

Ytterligare en överraskning var att alla var beredda att betala för att få tidningen till läsplattan.

- Det var ingen som sa att det ska vara gratis, som det är på internet. Det tror jag hänger ihop med två saker. Dels att läsplattan är lika mobil som papperstidningen, dels att den ger en tillbakalutad och avslappnad läsning och inte en framåtlutad läsning som vid en dator, säger Svenåke Boström.

En utmaning för att få tidningar att fungera på läsplattor är att presentera innehållet på ett sätt som är lätt att ta till sig.

- Den stora begränsningen är den snabba överblicken. Det är svårt att återskapa känslan av att snabbt bläddra i en dagstidning. Man måste bygga tidningen på ett annat sätt, med menyer och andra funktioner. Det går inte att överföra tidningen direkt från webben eller papperstidningen, säger Svenåke Boström.

Försöket vid Sundsvalls Tidning är en del i ett större projekt hos Tidningsutgivarna, dagspressens branschorganisation. Elva tidningar, däribland jättarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen, samarbetar för att hitta rätt sätt att använda läsplattorna.

- Vi ska inte bli förbisprungna när det kommer nya medier. När internet kom dröjde det lång tid innan tidningarna hängde på, säger Malin Picha, biträdande projektledare vid Tidningsutgivarna.

För tidningarna blir läsplattor inte bara en ny publiceringskanal utan också ett sätt att spara pengar, eftersom utgifterna för tryck och distribution närapå skulle försvinna. Tillsammans med löner är dessa de största utgifterna för dagstidningar.

Mest för böcker

Malin Picha ser dagens läsplattor som ett steg på vägen mot det som utgivare och konsumenter vill ha. Den mest sålda, Amazon Kindle, lanserades i slutet av 2007.

- Den är ganska ful, och den är inte alls idealisk för att läsa tidningar. Vi vill ha en platta som är stor som ett A4-ark, böjlig, kan visa färg och har trådlös nedladdning.

Sådana läsplattor har redan visats på mässor. Tidpunkten för nästa generation är alltså snarare en fråga om ekonomi än teknik.

Med större skärmar ökar också möjligheten att ha tidningsspecifik layout, i stället för oformaterad text. Utan möjlighet att vare sig särskilja sin tidning eller lägga in annonser kommer tidningarna förmodligen inte att satsa på läsplattorna i någon större omfattning. Däremot fungerar det utmärkt för böcker. En inventering av utbudet till Amazon Kindle bekräftar att så är fallet. Det finns i skrivande stund inte mer än åtta tidskrifter och fjorton tidningar i hela världen att prenumerera på, medan det finns över 100 000 böcker att ladda ner till sin läsplatta.

Läsplattor i framtiden

Läsplattor är intressanta även för annat än böcker och tidningar. Redan i dag finns e-papper i mobiltelefoner, smycken och kreditkort. Nyligen presenterades också en prototyp till en bärbar dator som har en läsplatta på utsidan av locket.

- Det finns stora vinster att göra i strömförbrukningen. Batteritiden ändras från timmar till veckor, säger Alex Jonsson, forskare vid Avdelningen för medieteknik och grafisk produktion, Kungliga Tekniska högskolan.

Som komplement till en vanlig datorskärm skulle e-papper ge möjlighet till bekväm läsning av textfiler. Eftersom läsplattan dessutom går lätt att ta med sig kan man bläddra bland alla sina dokument utan att behöva vare sig skriva ut eller välja vilka filer man vill bära med sig. I sin väska har man då på köpet ett bibliotek som rymmer tusentals böcker, de senaste utgåvorna av utvalda tidningar, samt fotoalbum.

Alex Jonsson tror dock inte att läsplattor kommer att bli tillräckligt snabba för att användas som vanliga datorskärmar.

- Det tar för lång tid att rita om bilden. Plattorna är tillräckligt snabba för att bläddra i tidningar och böcker, men inte för att se på rörliga bilder.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Hej!
Var ifrån har ni hittat denna information som ni har med i artikeln?

Lägg till kommentar